Hallucinationer och stirrig blick

mastermorkerskan1

Detta är förmodligen den tionde gången i livet som jag har försökt sluta snusa. Tionde gången på ett drygt femton år långt missbruk. Jag är så in i helvete trött på skiten att jag är beredd att göra nästan vad som helst för att bli av med bördan. Allt utom att sluta använda det.

"Det känns konstigt nog som hemma"

ElinFonden

Nu har jag på allvar börjat med min kandidatuppsats. I tisdags träffade jag en representant för ett nätverk som jobbar mot frihandel. I slutet av maj så anordnar de ett trinationellt forum tillsammans med aktivister från USA och Canada för att diskutera omförhandlingarna av NAFTA (North American Free Trade Agreement). Min uppsats handlar dock inte alls om frihandel. Jag ska istället kolla på hur en får inflytande i nätverket och undersöka om det har något att göra med genus, klass eller etnicitet. 

Problematisk inre kompass

Med åldern har jag förlorat förmågan att ägna mig åt sådant jag inte vill ägna mig åt. Jag har utvecklat en rätt problematisk inre kompass vilken förbjuder mig att ens tillfälligt spatsera i en riktning jag inte trivs med. Den är så pass överkänslig att pilen fladdrar iväg åt helvete varje gång jag måste göra minsta lilla vardaglig aktivitet som är inte är i total samklang med mitt inre. Detta gör mig givetvis nära på omöjlig att leva med.

Golande dockor och värdelöst föräldraskap

mastermorkerskan1

Jag sket i att plugga förra veckan (thuglife). Eller, om jag ska vara helt ärlig, så hade jag pluggat skiten ur mig själv veckan innan för att kunna vara ledig. Att kunna göra det, bli tvärledig, är fan i mig definitionen av livskvalité för mig. Ledigheten har jag fångat på följande vis: 

"Vietnam sitter kvar i kroppen"

Idag skriver jag tiotusen meter upp i luften. Jag har precis druckit en riktigt god kopp svart te. Vietnam sitter kvar i kroppen och jag får anstränga mig för att hänga med i engelskan, för att inte säga Xin cam on istället för Thank you. Detta trots att hela universitetskursen har varit på engelska.

"Jag älskar att vara arg"

mästermörkerskan1

En god omgång förmiddagsilska har en lugnande effekt på mig. Det ger mig perspektiv på livet. Det är därför en storslagen förmån att livet som student erbjuder mig att starta dagen genom att låta Malou von Sivers försätta mig i ett ilskeorsakat, vegetativt tillstånd. 

"Vårt största arbetsmiljöproblem är just nu värmen"

Idag befinner jag mig på en väldigt annorlunda plats jämfört med förra veckan. Vågorna slår mot stranden. Luften är fuktig, men härlig att andas in. Efter skolan åker vi och badar. Vi letar snäckor på stranden och äter exotiska frukter till mellis. Det är en underlig plats att skriva uppsats på. Vårt största arbetsmiljöproblem är just nu värmen. När jag ska ta mig hem från skolan måste jag kryssa mellan grupper av turister på guidning genom gamla stan.

”Det får man väl inte säga i den här jävla världen”

 

Jag är en del av ett kretslopp av okuvliga kvinnor med den unika gåvan att uteslutande använda stora ord för att beskriva irritationsmoment i vår omvärld. Med modersmjölken har jag fått instruktionen “Om någon inte delar din upprördhet – svär för att förstärka den”. En uppmaning jag bär närmast hjärtat under min vandring genom livet. Bland saker som jag kategoriserat som “käpprätt åt helvete” återfinns exempelvis såväl det faktum att min hyresvärd förbjuder tvättning på söndagar som ekonomisk ojämlikhet.

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se