fotodynamisk

Problematisk inre kompass

Med åldern har jag förlorat förmågan att ägna mig åt sådant jag inte vill ägna mig åt. Jag har utvecklat en rätt problematisk inre kompass vilken förbjuder mig att ens tillfälligt spatsera i en riktning jag inte trivs med. Den är så pass överkänslig att pilen fladdrar iväg åt helvete varje gång jag måste göra minsta lilla vardaglig aktivitet som är inte är i total samklang med mitt inre. Detta gör mig givetvis nära på omöjlig att leva med.

Ändå får jag tassa genom livet tillsammans med någon som vill gå bredvid mig. Det är nära på oförklarligt. Eller, jag kan förstå att hon föll för mig i början. Jag luktade Chanel och verkade nog lagom svår. Men att hon några år senare – när jag luktar Dubbeldusch och inte längre är lagom svår utan helt jävla omöjlig – fortfarande vill vara med mig är inget annat än en gåta.

När jag försöker analysera vad som har hänt, varför jag blev omöjlig, kan jag inte bestämma mig för om min kropp tagit en själslig inneboende i form av en sur farbror i åttioårsåldern eller en självförverkligande nittiotalist. I ett krampaktigt försök att bevara min självrespekt väljer jag att tro att den som håller i kartan är den förstnämnda. Att jag skulle drivas av självförverkligande snarare än ålderdomens vishet kan jag inte leva med.

Det senaste året har varit en konstant uppvisning av den inre guiden. Den lilla farbrorn med kartan har sparkat bakut och bestämt sig för att inte längre tjäna mer pengar än vad som räcker för att få livet att gå runt. Istället vill min inre gubbe förkovra sig. Läsa Marx, Bourdieu, Paulsen och kontemplera. Skriva uppsatser om arbetets vansinne tills samhället bara ger upp och parkerar honom i ett rum på universitetet där han kan få arbeta med att läsa. Och det är bara att följa med, låta den störiga jävla gubben studera.

Att den här kvinnan, trots det gångna årets manifestation av mitt besvärande inre liv, vill leva med mig är som sagt en gåta jag själv inte har tillräckligt hög IQ för att lösa. Jag har dock vett nog att vara evigt tacksam över att få promenera genom livet tillsammans med henne, min fru.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se