"Lagen är skriven för den traditionella kärnfamiljen"

Engagerad. För juristen Erik Mägi är det inte lönen som är det viktiga. ”Att ha ett meningsfullt arbete är mer värt än att tjäna 40 000 i månaden och jobba 60 timmar i veckan” säger han.  

Foto: Stefan Mathisson

En man och en kvinna som skaffar barn tillsammans och sedan lever ihop livet ut – det är så en familj ser ut, i alla fall enligt svensk lag. Den synen vill Erik Mägi ändra på. Därför bestämde han sig för att skriva en bok i ämnet.
– Jag vill att folk som jobbar med ­familjerätt ska få ett bredare perspektiv och att yrkesmänniskorna ska ­kunna hantera situationer där de ­möter människor som bryter med kärnfamiljsnormerna, säger han.

Det handlar om ensamstående ­kvinnor som skaffar barn genom insemination, om människor i flersamma ­relationer, eller med funktionsnedsättningar som gör att de inte kan få barn utan hjälp utifrån. Om papporna som ­skaffat barn genom surrogatmödraskap i Ukraina, och den lesbiska ­kvinnan som skaffat barn tillsammans med sin partner ­genom insemination i Danmark.
– Innan närståendeadoptionen gått igenom separerar de och nu får den ena inte träffa sitt barn eftersom hon inte hunnit bli rättslig förälder.
Och det handlar om många fler. Boken, som planeras komma ut till våren, är tänkt att läsas av till exempel jurist- ekonomi- och socionomstudenter.

Krångligt

Erik Mägi har tagit hjälp av den normkritiska pedagogen Lina Zimmerman för att skriva ur ett normkritiskt perspektiv: att inte ­enbart ta upp det som faller utanför normen, utan belysa också det som ­anses ­normalt och ställa frågan: ­varför är det så, varför är äktenskapet och den lilla tvåsamma enheten som kärnfamiljen utgör så upphaussad?
– Det finns mycket ologiskt inom familjerätt eftersom juridiken har knutits till gamla traditioner och ­normer, säger Erik Mägi.

Han berättar att han lärde sig ­juridik genom att hela tiden sätta in saker i sin samhällssituation. I ­stället för att bara plugga paragrafer och försöka lära sig reglerna utantill försökte han förstå varför de såg ut som de gjorde.
– När jag förstod att reglerna ­bygger på en norm förstod jag varför de ser ut som de gör: för dem som lever i en traditionell kärnfamilj är reglerna enklare, bryter man det blir det krångligt.

Att göra skillnad

Erik Mägi har erfarenhet av det han talar om. Fortfarande har han en fot kvar i verksamheten på juridikbyrån Jensplus juridik, där han de senaste åren specialiserat sig på arbetsrätt och familjerätt, framförallt att hjälpa normbrytande familjer. Dessutom har han en projektanställning i en ­ny­startad antidiskriminineringsbyrå i Göteborg.

Det var när han under några år ­jobbade för RFSL som han insåg hur stor betydelse familjejuridik har i samhället.
– Visst har mycket hänt: till ­exempel har samkönade par möjlighet att gifta sig och skaffa barn. Men fortfarande är lagstiftningen inte skriven för dem.

En sak som Erik Mägi gillar med jobbet är möjligheten att kombinera det intellektuella som frågor om vad som är kön och könsidentitet med det konkreta: får föräldrarna ta hem ­barnet som fötts genom surrogatmödraskap i Ukraina?
– Men det är mötet med den ­enskilda klienten, att känna att man gör skillnad för någon, som gör att det känns värt det.

Toppjobb lockar inte

För Erik har engagemang och samhällsintresse fått styra valet av yrke och det var främst en vilja att göra skillnad som gjorde att han sökte sig till jurist­yrket. Tidigare har han arbetat fackligt i flera år med arbetsrätt inom SAC, Syndikalisternas fackförbund. Han är också en av författarna till boken ­Gatupolitikens lagar – juridisk handbok för politiska aktivister. Ett toppjobb på en privat advokatbyrå lockar inte.
– Att ha ett meningsfullt arbete är mer värt än att tjäna 40 000 i månaden och jobba 60 timmar i veckan, säger Erik Mägi.

text: marie hedman