Att idag om en månad flyttar jag bort från Göteborg. Inte för alltid, för ett tag. Säger till mig själv varje dag att det fortfarande är dags att leva här, inte låta äventyrshjärnan komma och ta mig riktigt ännu. Såklart går det åt skogen. Verkligheten är nu men planerna om sedan känns mer verkliga.
Har levt så hela hösten. Köpt gymkort som strax skulle gå ut, bara haft en månad långa tidningsprenumerationer, liksom halvt omedvetet förberett mig på att snartsnart dra. Avsagt mig arbete och uppdrag redan innan beslutet vågat komma på riktigt, tills jag en dag insåg att jag redan bestämt mig utan att fatta det. Så nu när det är snartsnart på riktigt så är jag redan iväg inuti huvudet.







