Carl Bennet är något av en paradox. Han är företagsledaren och mångmiljardären som inte ser sig som en makthavare. Och trots att han är ordförande för ett av Sveriges största universitet brinner hans hjärta för de små högskolorna.
Gillar tennis och fotboll
Namn: Carl Bennet
Ålder: 59 år
Familj: Hustrun Nina och dottern Anna
Jobb och uppdrag: styrelseordförande i Getinge, Lifco och Elanders, styrelseordförande i Göteborgs universitets styrelse, styrelseledamot i Lundbergs och Holmen.
Gör på fritiden: Är med min familj, spelar tennis, jagar och går på fotboll
Att ta sig in till Carl Bennets kontor är som att spela datorspel. Först den blå hissen upp till femte våningen, sedan över bron och in i den gröna hissen. Väl framme på åttonde våningen belönas man med en fantastisk utsikt över Medicinareberget.
– Jag tycker om att vara så här nära den forskning som bedrivs och som jag är beroende av för mina företag, konstaterar Carl Bennet och tittar ut över utsikten från balkongen.
Forskning och utveckling
Lokalerna är skinande nya, ljusa och luftiga. Här ligger Carl Bennet AB, en koncern som består av företagen Getinge, Lifco och Elanders. Genom dem producerar Carl Bennet allt från medicinskteknisk utrustning till trycksaker. Branscher där forskning och utveckling är viktigt för att kunna hålla sig i framkant. Det är också en av anledningarna till att Carl Bennet intresserat sig för högre utbildning. Han har tidigare varit ordförande för styrelsen för Halmstads högskola och Högskoleverkets styrelse, och sedan fyra år tillbaka är han ordförande för universitetsstyrelsen för Göteborgs universitet.
– När jag fick frågan om jag ville vara ordförande för ett universitet av den här digniteten blev jag både hedrad och inspirerad. Så det var naturligt att tacka ja, säger han.
Leder arbetet
Att vara ordförande för ett universitets styrelse är ganska speciellt. Styrelsens uppdrag är framför allt att lägga fast inriktningen på verksamheten, och fatta beslut om de förslag som universitetsledningen lägger fram. Som ordförande är det hans jobb att leda det arbetet, och som han uttrycker det, skapa en stabil omgivning för rektor.
– Det är viktigt att se till att styrelsen är ett forum där rektor kan diskutera frågor och förslag, säger han.
– Först och främst är det viktigt att slå fast att rektor leder universitetet. Men annars kan jag konstatera att det är mycket svårare att leda en organisation som också är en myndighet eftersom det är en mycket mer transparent miljö. Dessutom är förankringsprocessen när man ska fatta beslut extremt viktig. Det är viktigt även i näringslivet, men man kan gå mycket snabbare fram där.
Som ordförande för Göteborgs universitet är Carl Bennet ansvarig för Sveriges näst största universitet. Beslut som han och styrelsen tar berör 50 000 studenter, och utgör förutsättningarna för den utbildning och forskning som bedrivs på universitetet. Som företagsledare och styrelseordförande för sina företag fattar han beslut som ytterst påverkar livet för närmare 16 000 anställda. Det ger Carl Bennet en hel del makt, även om han drar sig för att kalla sig makthavare. Han vill hellre se det som en möjlighet att vara med och fatta beslut om det som är viktigt.
Är det svårt att ha makt?
– Nej, inte om det är en rolig sak du jobbar för. Men det är klart att det inte är roligt om du måste lägga ner och folk blir friställda.
Makt kan även handla om att ha inflytande över de frågor som diskuteras. Carl Bennet brukar sägas ha nära förbindelse med socialdemokratin, något han inte förnekar. Men han anser inte att han har inflytande på politiken. Och han har själv aldrig funderat på att ge sig in på den politiska banan.
– Jag tror inte att det är möjligt att kombinera ekonomiska och politiska intressen, säger han.
Däremot vill han gärna försöka påverka när det gäller de frågor som engagerar honom. Som utbildning, och att göra utbildning tillgänglig för alla. Han är känd för sitt engagemang för de regionala högskolorna, och anser att de gör det lättare för studenter som annars inte skulle studera att söka sig till högre utbildning.
– Jag och mina företag är verksamma i 30 kommuner. Jag ser hur viktigt det är med de små högskolorna. Dels för att utveckla kompetensen på de personer som jag sedan anställer, dels för att utveckla miljöerna som företagen verkar i.
Bredden är styrkan
Situationen vid ett stort universitet som det i Göteborg ser givetvis annorlunda ut än på en mindre högskola. Och det är just universitetets bredd som är dess styrka, menar Carl Bennet.
– Det är klart att man inte ska dansa på för många bröllop samtidigt. Men det som gör GU så unikt är att vi spelar över ett så brett fält.
Han tycker också att det är viktigt att satsa på både grundutbildning och forskning, och menar att det inte går att skapa starka forskningsmiljöer utan bra grundutbildning samtidigt som en utbildning utan forskning blir ihålig. Därför skulle han vilja att det sköts till mer pengar från statligt håll till både grundutbildning och forskning. I dag satsar vi alldeles för lite, menar han, trots att vi är ett av de länder
i världen som betalar mest till utbildning i förhållande till BNP.
– Men det är inget riktigt mått. Vi är ett litet land, och då måste vi satsa mer än de som är mycket större än vad vi är.
Studerade lantbruk
Carl Bennet har själv varit student vid Göteborgs universitet. Han började först studera lantbruk, men ändrade sig och började läsa civilekonomi på Handelshögskolan i Göteborg.
– Men då var det inte så fint där som det är nu. Jag blir så glad när jag går in där i dag. Det är så inspirerande, säger han.
För honom var tiden på Handelshögskolan väldigt betydelsefull. Han beskriver det som ett lyft, och en möjlighet att lära känna nya människor från olika delar av landet och knyta kontakter. Men under sin tid som student skulle han aldrig någonsin ha kunnat tänka sig att han senare skulle komma tillbaka som ordförande för universitetets styrelse.
– Det var ouppnåeligt!
Efter utbildningen åkte han på praktik i Tyskland, och fick sedan jobb som säljare på Kockums Industri, med ansvar för Nordafrika. Den erfarenheten hade han nytta av när han sedan började jobba på Electrolux. Två månader efter det att han börjat som exportchef behövde företaget en dotterbolagschef i Frankrike.
– Och jag var den enda som talade franska, för det hade jag lärt mig i Nordafrika, berättar han.
Några år senare köpte han ut Getinge från Electrolux, och blev bolagets koncernchef.
I dag är det allt fler som pratar om utbildning som en vara och studenten som kund. Men trots sin bakgrund i företagsvärlden är det inte ett synsätt som Carl Bennet ansluter sig till.
– Det är en annan sak att sälja en produkt eller en tjänst till en kund än att ge en utbildning, och det är viktigt att inte blanda ihop de sakerna. Att ge en utbildning är ett uppdrag som vi får från riksdag och regering.
Bra med erfarenhet
När det gäller att välja utbildning tycker han att det är viktigt att utgå från sitt eget intresse. Visst är det viktigt att ha en profilerad inriktning, men gärna med fler ämnen och erfarenheter i bagaget, menar han och påpekar att en intressant kombination av ämnen aldrig är fel när man söker jobb. Studier i humaniora kan till exempel vara bra även för den som tänker sig en karriär inom näringslivet. Och det viktigaste är att söka brett när man väl ger sig ut i arbetslivet.
– Jag ser ofta studenter som söker för snävt. Om jag tittar på mig själv och mina företag så vill jag gärna anställa folk med intellektuell erfarenhet av olika slag, säger han.
Carl Bennet har suttit som ordförande i universitetets styrelse i fyra år. På frågan om vad han önskar för framtiden svarar han att GU ska fortsätta vara det mest populära universitetet för blivande studenter, och att satsningar på utbildningskvalitet ska leda till att universitetet stiger på rankningslistorna.
Vad är du mest stolt över under din tid hittills som styrelseordförande?
– Den relation jag har fått till studenternas representanter i kårer och styrelse. Jag tror att studenterna känner att jag har lyckats skapa ett styrelserum där det är lätt att komma till tals. Det tycker jag är viktigt. Det är ju för studenterna vi sitter där.
Text: Lina Söderström
Foto: Frida Klingberg
Bildgalleri:
| Nästa > |
|---|





