Vad har dagens universitet att hämta från antika bildningsideal? Kanske ett friare samarbete över ämnesgränserna och mer lärande genom diskussion. Det ska studenterna få när Liberal arts blir nytt huvudområde på Humanistiska fakulteten.
Liberal arts
• Ett kandidatprogram, 180 hp.
• HT 2011 – första antagning av 30 studenter.
• Krav – grundläggande behörighet. I framtiden ska det möjligtvis kompletteras med antagningsprov.
• Det blir den enda utbildningen i sitt slag i Norden, och en av få i Europa, men i USA är det ett vanligt koncept.
I kandidatprogrammet Liberal arts, som startar till hösten, ska man gå bortom den strikta ämnesuppdelningen. Lärare i filosofi, idéhistoria, litteraturvetenskap och klassiska språk ska samarbeta, och det blir också inslag av till exempel biologi och matematik. Tonvikten ligger inte på det direkta innehållet i kursmaterialet, utan på att öva upp förmågan att argumentera, analysera och lära.
– Det är vad som kallas för generiska kompetenser, och det blir inte föråldrat på samma sätt som rena yrkesutbildningar kan bli, förklarar Christina Thomsen Thörnqvist, koordinator för kandidatprogrammet i Liberal arts.
Tvärvetenskap
Begreppet Liberal arts kommer från latinets "artes liberales", de fria konsterna. Det går alltså tillbaka till en tid när dagens uppdelning mellan naturvetenskap och humaniora inte fanns. Christina Thomsen Thörnqvist menar att det egentligen är naturligt att man rör sig mellan områdena också i dag. I sin egen forskning arbetar hon bland annat med antika texter om logisk bevisföring.
– Logiken är ett klassiskt humanistiskt ämne, men den hör så nära samman med matematiken att de knappt går att skilja åt. Vi menar att det går något förlorat i dagens system. Vi stoppas av ämnesuppdelningen när vi vill ge studenterna en bra utbildning.
Efterfrågad kompetens
Det mönstret ska man bryta genom att utgå från källor på originalspråk och arbeta om vartannat med idéhistoria, vetenskap och språk. Christina Thomsen Thörnqvist tror att den kompetens som utbildningen kommer att ge efterfrågas också i arbetslivet.
– Det handlar om att ha förmågan att snabbt lära på egen hand och kunna möta förändringar, säger hon. För inte så länge sedan räckte det att man gått ut gymnasiet för att arbetsgivare kände att de kunde förutsätta att man hade den kompetensen. Men i dag kan man inte utgå från att studenter har det efter en universitetsexamen.
Praktik i arbetslivet
Under tredje terminen ska studenterna kunna välja att göra praktik på en arbetsplats.
– Det går inte att svara på frågan vad man "blir" av utbildningen. Man ska bli rustad för vad som helst som är intellektuellt krävande. Så praktiken kan i princip vara var som helst. Men internationellt så är det vanligt att den här typen av utbildning ger arbete inom till exempel diplomati, politik eller journalistik.
Mer resurser
I en tid när man hör talas om lärare som klagar på att det inte finns resurser till undervisningen, och studentkårerna vill sätta upp riktlinjer för att öka antalet lärarledda timmar, ska Liberal arts-utbildningen bygga på seminarieverksamhet där flera undervisar tillsammans, och på personlig handledning.
– Vi ska skapa en miljö där man inte är rädd för att ha ett pågående samtal. Det är en brist i dag på universitetet. Därför är det viktigt för oss som unvervisar att lära känna studenterna, säger Christina Thomsen Thörnqvist.
Allt det här behöver inte vara så resurskrävande som det låter, menar hon. Man ska tjäna på att lärarna delar på förberedelserna och undervisar i ämnen som är nära knutna till deras egen forskning.
text: valter nordqvist
foto: stefan mathisson
