Från blixtar och mord till klätterpalats

kopparbunken foto: mandi gavois
Historisk byggnad. Kopparbunken har stått på Chalmersområdet på Johanneberg i närmare 60 år och byggdes för att utveckla det svenska elkraftssystemet. Den har även inspirerat en deckare om ond bråd död.

Anrika Kopparbunken blir gym när Fysiken flyttar in

I snart 60 år har den stått på Chalmersområdet. Under den tiden har kungen varit på besök, deckare har skrivits om den och många har undrat vad som finns inne i Kopparbunken. Nu ska Sveriges största universitetslabb bli klättergym.

Dess gröna, kopparklädda utsida har fascinerat många. Är den ful? Eller imponerande? Och vad sker egentligen innanför dess väggar? Fram till för två år sedan var Kopparbunken Sveriges största universitetslabb och det enda högspänningslabb med den speciella, sexkantiga formen i hela världen. Här har högspänningsforskning bedrivits sedan 50-talet och enorma krafter har experimenterats med.

Industrihistoria

– Kopparbunken är en del av Sveriges industrihistoria, säger Jörgen Blennow som är universitetslektor i högspänningsteknik på Chalmers.
Kopparbunken byggdes för att utveckla det svenska elkraftssystemet, berättar han och tittar ut över det nu nästan helt tomma utrymmet innanför kopparväggarna.

Jörgen Blennow minns särskilt de årliga uppvisningarna som han och kollegorna höll här inne. Då fick allmänheten bevittna en två meter lång elektrisk urladdning, en fejkad blixt på en miljon volt mitt inne i Kopparbunken.
– Det smäller som ett pistolskott! Men det går mycket fort, det handlar bara om miljondelar av en sekund, säger Jörgen Blennow.

Fru Gunnar Beskow och sandwich

Kopparbunken ritades av Chalmers förste professor i arkitektur, Melchior Wernstedt 1954, samma år som Chalmers firade 125-årsjubileum. Och var hölls jubileumsmiddagen om inte i just Kopparbunken.
– Kopparbunken stod precis färdigbyggd så man passade på att ha middagen här innan all utrustning flyttades in, berättar Jörgen Blennow.

Placeringslistan från festmiddagen finns kvar och ger en bild av en annan tid. Inte ett enda kvinnligt förnamn finns med.
– Kvinnorna fick heta fru och så mannens namn, till exempel fru Gunnar Beskow. Lite annorlunda mot hur det är idag, säger Jörgen Blennow.
Även kungen närvarade vid middagen. I Jörgen Blennows papper finns menyn från tillställningen bevarad och den visar vad hans majestät fick till förrätt: sandwiches.
– Det var säkert väldigt nytt och inne som förrätt på den tiden, säger Jörgen Blennow.

Fascinerande miljö

Personligen tycker han att det var tråkigt att Kopparbunken fick lägga ner som högspänningslabb. Men hyrorna blev för höga och forskningen hade utvecklats, vilket gjorde att Kopparbunken inte var lika nödvändig i forskningssyfte längre.
– Men det var en så fascinerande miljö. Alla undrade vad som hände inne i Kopparbunken.

Och Kopparbunken har inte bara inspirerat Jörgen Blennow. En tidigare Chalmersanställd, Eric Floryd, skrev 1995 en deckare med titeln "Morden i Kopparbunken och skeppsprovsrännan".
– Jag har den! Den skrevs när jag var doktorand och författaren var faktiskt med på en laboration för att få en miljökänsla, säger Jörgen Blennow.

Ny era börjar

Han berättar att det finns en illustration i boken där professorn i högspänningsteknik ligger mördad i Kopparbunken.
– Det är himla roligt att ha en bok som heter Morden i Kopparbunken som man kan visa för studenterna. Jag brukar faktiskt göra det ibland under novembermånaderna för att ha någonting att liva upp stämningen med. Då brukar jag föra fram den som julklappstips.

Nu börjar en ny era för Kopparbunken. I januari togs beslutet att Fysiken ska bli ny hyresgäst och de 18 meter höga väggarna ska bli klätterväggar.
Men Jörgen Blennow tror inte att han är lika bra på att klättra som på att chocka allmänheten med två meter höga blixtar.
– Nej, jag ska nog inte prova på klättringen, säger han och skrattar.


"Bunkens takhöjd tillåter extra höga klätterväggar"

kopparbunken foto:mandi gavois
Perfekt lokal. Ricardo Morales är projektledare för klättergymmet som ska byggas inuti det gamla högspänningslabbet. – Kopparbunken är perfekt för detta, på grund av höjden och storleken, säger han.
Ricardo Morales är projektledare för klättergymmet och har jobbat med förberedelserna sedan april förra året.

Varför Kopparbunken?
– Vi har länge velat förbättra Fysikens klättervägg och Kopparbunken verkade perfekt för detta, på grund av höjden och storleken.

Vad kommer att utmärka klätter­gymmet?
– Utformningen. Vi har tagit fram en speciell design med mycket plana ytor. Och Kopparbunkens takhöjd tillåter ju extra höga klätterväggar. Det ska byggas 14 meter höga väggar att klättra på och det kommer att vara anpassat både för nybörjare och för erfarna klättrare.

Hur långt har ni kommit?
– Butik, reception och omklädningsrum ska byggas först sedan börjar vi med klätterväggarna.

Kommer ni ha studentrabatt?
– Fysiken ägs ju av studenterna så de kommer alltid att få en fördel. Men det kommer att bli ett eget kort för klättergymmet. Fysikens gymkort räcker inte men kan uppgraderas för att även gälla klättergymmet.

När öppnar ni?
– Dörrarna slås upp den 1 augusti.

texter: katharina hedström
foto: mandi gavois

 

Bildgalleri:

KOPPARBUNKEN FOTO: Mandi gavois

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se