Antagligen är institutionen för marin ekologi på Tjärnö den vackrast belägna institutionen på hela GU. Den röda huvudbyggnaden med sina trekantiga former och vita knutar påminner om sjöbodarna på andra sidan vägen.
Forskningsstationen är ursprungligen från 1963. Innanför de pittoreska träfasaderna finns några av Europas modernaste forskningslaboratorier och experimentanläggningar. Förutom de två kurslaboratorierna finns flera mindre, bland annat kemi- och dnalabb.
Femton minuter bort finns Kosterfjorden, med den enda äkta oceaniska miljön i Sverige.
När Spionen besöker Tjärnö ligger havet blankt och stilla utanför huvudbyggnadens fönster. I ett av de så kallade våtrummen på första våningen står forskningsteknikern Anders Karlsson från Strömstad och sköljer ur plastbackar. Han jobbar som projektassistent i ett projekt som ska förbättra överlevnaden för ostronlarver, och visar in i ett rum där flera gråglänsande ostron ligger på botten av plastbaljor.
– De leker, förklarar han och pekar på ett hål i baljan där larverna rinner ut och tas till vara av forskarna.
Projektet är ett samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark och ett av ungefär hundra forskningsprojekt som pågår på forskningsstationen.
Förutom alla gästforskare finns 16 åretruntarbetande disputerade forskare och 13 doktorander anställda vid institutionen på Tjärnö. En av dem är Angelica Ardehed. Spionen hitter henne i ett av labben på andra våningen där hon sitter och extraherar fram DNA ur brunalger. Hon doktorerar i marin ekologi och är en av de doktorander som är anställda vid institiutionen. Hon studerar en ny tångart i Östersjön.
– Vi har samlat in tång från olika platser och ska jämföra den nya arten genetiskt med den vanligare brunalgen, blåstång, för att se hur den nya arten uppkommit och spridit sig.
Angelica bor i Göteborg och pendlar till forskningsstationen, där hon gör det praktiska arbetet. Halva tiden spenderar hon på botaniska institutionen.
– Det är skönt att komma hit till Tjärnö, det är så lugnt och forskarna är kunniga och hjälpsamma. Det blir som en egen värld, säger hon och sneglar ut över fjorden utanför labbfönstret.
marie hedman
