"Det är klart att verksamheten är kontroversiell"
Fakta om djurförsöken på GU
• Enligt Göteborgs universitets djurförsökspolicy som antogs 2009, är målet att använda så få djur som möjligt, kontinuerligt förbättra djurens förhållanden samt minimera stress och smärta som djuren utsätts för. Universitetet ska också följa utvecklingen av nya tekniker i syfte att ersätta djurförsök med djurfri forskning.
• Alla forskare som ska utföra djurförsök får utbildning i djurförsöksetik och gällande lagstiftning.
• Innan en forskare får tillstånd att utföra ett djurförsök måste det göras en etikprövning i en av landets sju djurförsöketiska nämnder.
• Vid GU utförs varje år djurförsök på 200-300 grisar, tusentals möss och råttor, omkring 10 får, 10 hundar och några fler katter.
För en besökare utifrån verkar verksamheten lite hemlig. Laboratoriet har ingen egen hemsida och den korta information på GU:s hemsida är intetsägande. Porten utifrån är låst och alla avdelningar inne på området är rigoröst låsta med passerkortsystem.
– Det är ingen hemlighet att verksamheten finns, men information lämnar vi bara ut på begäran och i samråd med berörd forskare, säger Ulf Nannmark, föreståndare på avdelningen.
Anledningen är bland annat att det hänt att kolleger blivit utsatta för hot och förföljelser när det blivit känt att de sysslar med djurförsök.
– Det är klart att verksamheten är kontroversiell, frågar du någon på gatan vad de tycker om djurförsök så säger de flesta att de är emot det. Frågar du sedan om personen skulle acceptera djurförsök för att utveckla en operationsmetod för någons barn som är sjukt skulle nog de flesta ändra sig, säger han.
Känner stort ansvar
Någon exakt siffra för hur många försök som utförs varje år finns inte, men verksamheten tar varje år emot omkring 200-300 grisar, tusentals möss och råttor, omkring 10 får, 10 hundar och några fler katter. Djuren är uppfödda för djurförsök och slutar också sina liv på anläggningen. Många försök kräver att djuret avlivas för att forskaren ska kunna obducera djuret och se resultaten av försöken. Vid vissa så kallade akutförsök sövs djuren och man opererar upp dem för att mäta olika parametrar. Då kan djuren bli så påverkade av försöken att det inte skulle vara etiskt försvarbart att låta de vakna igen, förklarar Lars Ewaldsson, ansvarig veterinär.
Ibland händer det att de låter katter som mår bra flytta hem till någon personalen känner väl, men i de flesta fall avlivas katterna efter att försöken är avslutade.
– Vi vill undvika rubriker i stil med "katt från djurförsök på GU vanvårdas". Vi känner ett stort ansvar för djuren och vill veta att de har det så bra som möjligt hela sitt liv. Därför är det svårt att lämna vidare djuren till privata hem, säger han.
Mycket känslor
Djurrummen är en 2400 kvadratmeter stor yta inne på laboratoriet. Här finns rum för grisar, hundar, katter, får, möss, råttor och kaniner. Ur små burar sticker nyfikna små kritvita möss fram sina nosar och tittar intresserat på den nya besökaren. Även hundarna och grisarna är sociala och vill komma fram och hälsa när Spionen är på besök. Hundarna vi träffar är fyra kolsvarta halvvuxna labradorer som ystert springer runt i sin hundgård. Hundarna vill gärna vara med på bild, men Lars Ewaldsson tycker att några få bilder räcker – hundar väcker otroligt mycket känslor hos allmänheten, säger han.
Sedan ett år tillbaka har de en rastgård utomhus där djurvårdaren tränar med hundarna minst en gång om dagen. Djurvårdarna får en mycket nära relation till hundarna som lär sig enklare kommandon som sitt och ligg och att känna sig trygga och trivas i sin miljö.
– Men den nära relationen till hunden blir naturligtvis jobbig den dag då hunden tas bort och det händer att djurvårdarna måste stanna hemma någon dag efter detta, säger Lars Ewaldsson.
Nya operationsmetoder
Alla på laboratoriet lever varje dag med omgivningens tyckande om verksamheten.
– Det viktiga är att vi kan stå upp för verksamheten själva. Djurförsök för kosmetikaindustrin är helt oacceptabelt. Här genomförs enbart försök för den medicinska forskningen, som att ta fram nya mediciner, förstå sig på sjukdomar och prova nya operationsmetoder, säger Ulf Nannmark.
Exempel på forskning som utförs är operationer på grisar. Kirurger från barnkirurgin på Drottning Silvias barnsjukhus har exempelvis varit där i omgångar och tränat in operationsmetoder som nu används på barn.
– De typer av försök som utförs på grisar, katter och hundar är oftast sådana försök som är nära användningen på människa. Det kan vara operationsmetoder eller implantat, som om man får lyckade resultat mer eller mindre direkt kan överföras på människor, förklarar Lars Ewaldsson.
Inget som ersätter djurförsök
En stor majoritet av alla försök utförs på möss beroende på att de har en genetik som med ganska enkla hjälpmedel är möjlig att manipulera. Med hjälp av den tekniken kan man sedan efterlikna olika sjukdomstillstånd som sedan behandlas. Möss är också relativt billiga att hålla på anläggningen, jämfört med de större djuren.
– Målet är hela tiden att försöken ska utföras utan djur om det är möjligt och hellre möss än större djur. Det forskas på alternativa metoder, men än så länge finns det inget som helt ersätter djurförsök, säger Lars Ewaldsson.
text och foto: mathilda andersson nwachukwu
Bildgalleri:
