– Och det är faktiskt en ganska skön tillvaro härinne, säger Nils Rudqvist, doktorand och erfaren testperson vid CTC, Centrum för klinisk prövning vid Sahlgrenska sjukhuset.
Gröna stråket på Sahlgrenska sjukhusområdet. Hissen upp och en plåtdörr. Bakom dörren pågår tester som kan vara avgörande för hur en allvarlig sjukdom ska hanteras i tredje världen. Nils Rudqvist har ett plastband runt handleden, vita byxor och blå skjorta. Han bor här inne sedan en vecka ungefär tillsammans med 17 andra testpersoner. Och han får inte gå ut, åtminstone inte om han vill ha betalt.
– Men det har gått fort, tycker jag. Och det är ganska enkla tester de gör, säger han.
Nils Rudqvist visar runt på avdelningen. Manicker och slangar hänger på ställningar. Mätinstrument och dataskärmar på hjul. Ett surr hörs inifrån köket (grädde som vispas inför lunchen, 60 g fett ska det vara). Vi möter andra testpersoner som lunkar genom korridoren mer eller mindre klädda, i rummen sitter de vid sina datorer, läser i sina sängar, spelar spel runt borden i matsalen. I fönsternischerna ligger ryggsäckar i travar. Som på ett läger. Kollo.
Surret från köket överröstas plötsligt av ett annat ljud. Prrr-Prrr.
– Det där är bajslarmet, säger Nils Rudqvist.
Pengarna som lockar
Nils Rudqvist kan det här. I brist på bättre ord: Nils Rudqvist är något av proffs i den här världen.
– Jag tror att det är sjunde eller åttonde gången på åtta år jag deltar i någon form av studie. Den första gången testade jag tandimplantat. Då fick jag titanskruvar inopererade i käken. De togs ut sex veckor senare för att se hur väl de hade fäst. Det fick jag 12000 för.
Det är främst pengarna som lockar, konstaterar Nils Rudqvist.
– Jag tycker det är viktigt att folk ställer upp för att testa nya läkemedel. Men hade det inte varit så bra betalt för en liten insats så hade jag inte varit med. Att just den här studien gäller en medicin som förhoppningsvis kommer folk i tredje världen till gagn känns givetvis bra, men det är pengarna som räknas i första hand.
Det sociala viktigt
Vi har satt oss i TV-rummet. På den stora skärmen syns startbilden för något fotbollsspel, tydligen turnering på gång.
– Det är ett bra sätt att för att inte börja bråka om speltiden, berättar Nils Rudqvist.
Totalt ingår 18 personer i studien. Ganska mycket folk på liten yta. Det gäller att komma överens.
– De allra flesta brukar har väldigt kul här. Men jag tycker att det är en särskilt bra grupp den här gången, säger Nils Rudqvist. Det sociala är viktigt, Om det inte fungerar så blir det snabbt outhärdligt.
Men de flesta har att något sysselsätta sig med på dagarna. Är det inte de regelbundna testerna så är det pluggande eller något annat.
– Jag har tagit tjänstledigt. Men det är många som jobbar härifrån, egna företagare som bara behöver en dator till exempel. Och många studenter förstås. Flera av de som deltar i studien pluggar inom medicinområdet, från läkar- eller sjuksköterskeutbildningen, berättar Nils Rudqvist.
Strikta regler
En av dem är Lina Parknäs. Hon pluggar till sjuksköterska i Borås. Det är hennes första studie. Och än så länge har hon inte ångrat att hon ställde upp.
– Det är lite konstigt att vara så styrd av så strikta regler och tider. Man blir liksom institutionaliserad.
Regler och tider: 08:00 är det väckning. Sedan serveras frukost. Nils Rudqvist ska äta 08:08 prick. Lina Parknäs 08:30.
– Och maten ska ätas under en halvtimme, berättar Nils Rudqvist. Det är faktiskt ganska nyttigt. Man lär sig att äta långsamt.
Studien kräver även att rätt mängd fett ska intas i samband med doseringen och om grädden till pannkakorna inte går ner så är det separat fettshot som gäller – en slags jordgubbsdryck med specialbehandlad olivolja.
– Det är som att dricka en Tequila rose. Fast utan tequila, säger Lina Parknäs.
Exakt en timme efter påbörjad måltid ska Nils Rudqvist, Lina Parknäs och de andra få dagens första dos av läkemedlet. Studien går ut på att se hur medicinen tas upp av kroppen.
Obligatorisk promenad
De flesta dagarna följer ett ganska löst schema. Mellan måltiderna och doseringen och testerna är det fri lek. Träning är tillåten.
– Men det är viktigt att inte få träningsvärk efteråt, säger Nils Rudqvist.
– En kropp med träningsvärk utsöndrar ett ämne som även utsöndras vid en njursjukdom och det kan försvåra provanalysen, säger Lina Parknäs.
Klockan två är det obligatorisk utgång. Promenad i sju kilometer.
– Personal följer alltid med och leder oss, säger Nils Rudqvist.
– Och självklart har vi reflexvästar och måste hålla handen, haha, skrockar Lina Parknäs.
Vi hör det där surret igen.
– Bajslarmet...
De fnissar.
– Man kan säga att alla pryda barriärer försvinner ganska fort här, säger Lina Parknäs. Att prata om bajs, det gjorde vi redan första dagen.
Det är ett av kraven för att klara testen, visar det sig. Regelbundna toabesök med resultat.
– Vi har varsin potta. Och när vi gjort det vi ska i den trycker vi på en knapp och går med pottan till labbet för inlämning, säger Nils Rudqvist. Den där promenaden kan kännas lite konstig. Alla vet ju.
Ingen riskersättning
Ersättningen för deltagarna är per timme. För just den här studien blir det crika 100 kronor i timmen under de inneliggande 19 dagarna. Ersättningen får aldrig baseras på hur stora riskerna är, berättar Sari Huusko, koordinator vid CTC.
– Det hade inte varit etiskt försvarbart att ha högre ersättningar för att kompensera risker. Däremot kan personer få höjd ersättning för eventuella obehag, om testen skulle innebära provtagning med stora sprutor till exempel, säger Sari Huusko.
Kraven för att få delta i studierna är inte så höga. Varje deltagare genomgår dock en grundlig läkarundersökning
– Du ska vara frisk, givetvis. Och deltagaren ska vara drog- rökfri i minst två månader före studien, säger Sari Huusko. I vissa fall så kan det vara okej att feströka. Men det är väldigt viktigt att du mår bra. Att komma in hit med nikotinabstinens och må pyton fungerar inte.
Samtliga deltagare får skriva under på att de godtar vad studien innebär, i tid och metod.
– Det är dock viktigt att poängtera att personen får lämna studien när som helst. Vi kan inte tvinga någon, givetvis. Men vi har väldigt få avhopp.
Den grundläggande ersättningen betalas ut när studien är färdig och för just den här studien betalas dessutom en bonus ut till deltagare gör samtliga tester, även de i slutet av studien.
– Det är extremt viktigt för oss att få in även de sista proven, säger Sari Huusko. Så de som kommer in och gör allt får en liten bonus på 2000 kronor.
Offentlig och privat forskning
Centrum för klinisk prövning, CTC, har funnits i sex år och drivs av Västra götalandsregionen som i sin tur tog över lokaler och utrustning från AstraZeneca.
– Centrumet används av forskare på Sahlgrenska och av privata aktörer, berättar Sari Huusko.
Vilka försäkringar gäller för testpersonerna?
– Alla omfattas av patientförsäkringen, vilket är ett ganska bra skydd. Och så har företagen försäkringar som är kopplat till det läkemedel som testas. Så de är välförsäkrade härinne, säger Sari Huusko.
Men är de inte lite oroliga? För vad som kan hända, bieffekter, håravfall och vem vet vad?
– Nej, säger Nils Rudqvist. Jag har faktiskt aldrig råkat ut för någonting. Jo, en grej. En gång när jag hade elektroder över hela kroppen som skulle sitta på hela tiden. Då fick jag skavsår. Det gjorde ont, faktiskt. Men av läkemedlen, ingenting.
Lina Parknäs berättar att det mest varit mamma som oroat sig.
– Hon har aldrig gillat att stoppa i sig mediciner annat än om det är absolut nödvändigt. Så vi har haft några diskussioner. Men jag är inte orolig, det känns som de har koll på oss här.
text och foto:
stefan mathisson
Bildgalleri:
