”Lite grann den familj jag drömde om när jag var barn.” Namn: Jenny-Maria Ericsson Ålder: 38 år Pluggar: barn- och ungdomslitteratur: från fabler till manga, Göteborgs universitet. Familj: Sambon Magnus Thorén, 34 år, döttrarna Kajsa Ericsson Thorén, 3,5 år och Liv Ericsson Thorén, 2 år och farfar Håkan Thorén 70 år, som är en väldigt stor del i vår familj. Katten Venus . Foto: David Eng
”För mig är detta bästa sättet att ha en familj på” Namn: Anna H Kedfeldt. Ålder: 25 år Pluggar: sista året på kandidatprogrammet för design på HDK. Familj: Två barn, Roky, fem år och Pirjo två år + barnens pappor där barnen bor växelvis. Foto: David Eng
”I skolan behöver jag ibland censurera mig” Namn: Åsa. Ålder: 21 år Pluggar: Europaprogrammet, Göteborgs universitet. Familj: Tre fasta kärleksrelationer, flera lösa relationer. Foto: David Eng
”Jag letar efter den rätta personen” Namn: Anders Karlsson Ålder: 22 år Pluggar: lärarprogrammet, Göteborgs universitet. Familj: singel. Räknar föräldrar, bror, kusin och en vän till familjen. Har provat på att ha polyamorösa relationer, men det har inte fungerat särskilt bra. Letar nu efter en person att inleda en monogam relation med. Bor tillsammans med åtta andra personer, varav några är nära vänner. Foto: Carlos Zaya
”Min flickvän är min närmast närstående” Namn: Emelie Hagbard Ålder: 26 år Pluggar: journalistprogrammet på JMG, Göteborgs universitet Familj: flickvän, mamma, pappa, syskon, deras pojk- och flickvänner, systerson. Foto: Ellika HenriksonVad är en familj? Vem ingår i den? Och vem bestämmer vilka jag får räkna som mina familjemedlemmar? Spionen skärskådar familjebegreppet och har träffat studenter som visar upp sina brokiga familjer.
Familjemodellen som dominerar vårt sätt att tänka är den heterosexuella tvåsamheten. Den omges av tydliga regler: den ska bestå av en man och en kvinna, monogami praktiseras av båda, paret gifter sig och skaffar biologiska barn. Det här är målet för majoriteten av oss och det är efter denna form hela samhället är strukturerat.
– Det här talar om för oss vilka liv som är sanna, naturliga, lyckade, möjliga och därmed värdefulla. I någon mening förkroppsligar vi dessa strukturer inom oss oavsett om vi uppfyller dess kriterier eller ej. Det är ett paradigm som föregår oss själva, en historisk kontext vi inte kan bortse ifrån, eller vara utanför, säger Per Nordén, som forskar kring barn i regnbågsfamiljer på institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet.
Rynkade ögonbryn
Verklighetens familjer består dock av många fler former än just kärnfamiljen. Stjärnfamilj, regnbågsfamilj, singelfamilj eller bonusfamilj är några exempel på den breda flora av familjebildningar som finns i dag. En tredjedel av alla barn i Sverige växer inte upp i en kärnfamilj, trots det är det kärnfamiljens barn och föräldrar som ständigt reproduceras och bekräftas i samhället. Det kan handla om allt ifrån vilka ansikten som syns i reklamen, vilka personer sagoböcker handlar om till vilken reaktion du får av din moster när du som biologisk kvinna nämner något om din flickvän, dina partners eller ditt bonusbarn. Samma rynkade ögonbryn kan du möta när du som vän har en så nära relation med ett barn att det för utomstående ser ut som att det är ditt eget. För vid blodsband går ofta en osynlig gräns mellan det som är rätt och det som anses som fel eller avvikande.
Den klassiska familjen definieras traditionellt som en sluten enhet där det ofta ingår en slags intimitet. Saknas blodsbanden sätts systemet i gungning.
ingen kärnfamilj
Men kärnfamiljen har inte samma normativa kraft idag som tidigare. Anna H Kedfeldt, student på HDK, bor tillsammans med sina två barn, Pirjo, snart 2 år och Roky, fem år. Barnen har olika pappor och bor växelvis hos sina föräldrar. Anna räknar även in papporna som en del i familjen, även om hon inte har en kärleksrelation med någon av dem.
– Den här familjeformen är jättebra för mig och mina barn. Folk tror ibland att jag hamnade i olycka som blev gravid när jag var 20 och nu bor själv med två barn, men för mig har det varit tydliga val som jag har gjort. Det här är det bästa för mig och mina barn, säger hon.
Mer tolerant
Cathrin Wasshede, doktor i sociologi på Göteborgs universitet har skrivit en avhandling om motstånd mot heteronormativ könsmakt. Hon menar att tvåsamhetsnormen är otroligt stark vilket gör att exempelvis en homofamilj som lever i en parrelation bryter mindre mot normen än den som exempelvis väljer att leva i relationer med fler än två. För att förstå mekanismerna bakom de dominerande normerna kring kön och sexualitet och vad de leder till är det viktigt att syna den heterosexuella tvåsamheten, tycker Cathrin Wasshede.
– När jag undervisar styr jag ofta diskussionen från att handla om "de där andra", till att titta på normen, till exempel heterosexuell kärnfamilj. Hur upprätthålls den? Varför? och vad får detta för konsekvenser?, säger hon.
Hon menar att samhället blir mer och mer tolerant mot olika familjekonstellationer och att normen luckras upp, sakta men säkert.
– Samtidigt ser vi en stark backlash på vissa områden där många unga vill gifta sig så det brakar om det och vissa kvinnor uttalar att de inte har något emot att vara hemmafruar. Om det vore lika enkelt för en man att säga att han skulle vilja vara hemmaman skulle jag köpa det, men så är det inte, säger hon.
Är det lättare att bryta mot en heterosexuell tvåsamhetsnorm på universitetet jämfört med samhället i övrigt?
– Kanske något. Jag vill ju tro det, men det finns en heteronormativ könsstruktur inbyggt överallt i samhället, även inom akademin. Men kanske sker diskrimineringen under mer subtila former här.
flera partners
En som bryter mot många normer är Åsa. Hon pluggar på Europaprogrammet på Göteborgs universitet och ser sig själv som relationsanarkist. Hon är polyamorös och har tre regelbundna kärleksrelationer och flera sporadiska.
– Jag har inte primära och sekundära partners och sätter lika stort värde vid kärleks- som vänskapsrelationer.
Hon försöker fördela sin tid mellan sina olika relationer och i praktiken blir det mycket planerande och en packad väska som ständigt flyttas runt.
– Vi pratar jättemycket. För att mina relationer ska fungera krävs det god och tät kommunikation om förväntningar och att vara väldigt tydlig med vad en vill, säger hon.
Åsas regelbundna relationer har inga kärleksrelationer sinsemellan, även om det skulle kunna vara så, men alla umgås tillsammans då och då. Hon räknar sina tre regelbundna relationer, och några av deras närmaste relationer, som sin familj.
– De är, utöver mina föräldrar, mitt sociala skyddsnät. Om jag säger att "jag ska vara med familjen i helgen" - då menar jag dem, säger hon.
Åsa är för det mesta öppen med sitt privatliv, om någon frågar rakt ut och verkligen vill veta.
– Men märker jag att någon mest vill kallprata så censurerar jag ofta mig själv och säger inte att jag sovit hos partner A, utan hos en kompis exempelvis. Jag orkar inte alltid förklara i en halvtimme hur jag gör relationer, säger hon.
Åsa önskar att folk inte skulle ta så mycket för givet, utan ha en öppen syn på relationer utan förutfattade meningar. I stora släktsammanhang ses hon som singel, trots att hon inte är det och då och då dyker det upp kluriga situationer.
– Om en kusin gifter sig och gästerna förväntas ta med sina partners, ska jag då ta med en, två, tre eller ingen? Och om jag någon gång får barn, så kommer dom bara juridiskt ha rätt till två av sina föräldrar och inte alla tre, fyra eller fem, konstaterar hon.
Fotnot: Åsa vill inte att hennes efternamn ska stå med i artikeln.
MATHILDA ANDERSSON NWACHUKWU
