SPIONEN.SE

Vid Kurs- och tidningsbiblioteket får vi gå runt huset till en separat entré på baksidan, avsedd för varuintag. Det första som möter oss är att dörröppnaren inte fungerar. En kvinna med barnvagn står och väntar på att bli insläppt efter att ha ringt på porttelefonen. Hon har börjat se staden med andra ögon nu när hon har barnvagn.
– Man blir beroende av en helt annan stadsmiljö!

Byggnaden som är känd som KTB ligger vid Haga kyrkoplan. Den invigdes år 1900 och var det första av Göteborgs stadsbibliotek. Vi undersöker på plan ett, där det bland annat finns en reception, en läsesal, datorer och bokhyllor med kurslitteratur.

 

Utrymmet mellan hyllorna går bra att rulla mellan och toaletten uppfyller kraven. Men området inne på biblioteket är väldigt begränsat för rullstolar. Plötsligt har vi hamnat på en plats där man varken kan ta sig ut eller in. Det saknas dörröppnare och en spärr gör det omöjligt att ta sig in igen. Utgången ligger en halvtrappa ner och är därför inget alternativ.
Vidare är både bokhyllor, sökdatorer och lånediskar helt anpassade till ståhöjd. För att ta sig in i läsesalen med rullstol måste man antingen be om hjälp eller ta sig in på ett sätt som stör tystnaden eftersom svängdörren inte har någon dörröppnare.
– Det blir jobbigt rent psykiskt, säger Hanna af Ekström.

Anpassningen går långsamt

När det är dags att ta sig ut blir det riktigt komplicerat. Efter att ha åkt fel med hissen, som saknade tydlig information, och åkt vilse, möter vi en biblioteksanställd som berättar att man måste ha en särskild nyckel för att komma till rätt plan. Han ser mitt anteckningsblock och frågar spontant om vi undersöker tillgängligheten.
– Underbart! Gör en kritisk granskning av det här stället.
Ingvar Grimberg berättar att han jobbat på KTB i fjorton år och tycker att arbetet med tillgänglighetsanpassning går alldeles för långsamt.
– Det är så dumt att man måste ha nyckel för att komma ut! Jag har påpekat att man ska byta mot en knapp länge, säger han.

clara tortosa

---