Hem

Sju månader för att få tillstånd att studera

2012-05-18T14:51:27Z

Krångel med att få uppehållstillstånd för studier drabbar Göteborgs utländska studenter. Processen för att få
tillståndet förlängt kan ta upp till sju månader, visar Spionens granskning.
– Under tiden hålls vi som gisslan i Sverige, säger Navid Ranjbar, student på IT-universitetet.

Upprörda. Studenterna Navid Ranjbar och Mahdi Abdinejadi har fått vänta mer än fyra månader på sina uppehållstillstånd.

{niftybox width=50%, float=right, textalign=left} 73 000 kronor
Så mycket pengar måste du visa att du har tillgängligt på ett konto för att få ansöka om uppehållstillstånd för studier på ett år i Sverige. Studerar du i två år måste du vid ansökan om förlängning återigen visa upp samma summa. Detta hänger samman med försörjningskravet som Migrationsverket har satt till 7 300 kr/månad.

1 000 kronor
Så mycket kostar det att söka uppehållstillstånd i Sverige för studier. Ansökan om förlängning, som de flesta måste göra efter ett år, kostar också 1 000 kr.{/niftybox}Krångel med att få uppehållstillstånd för studier drabbar Göteborgs utländska studenter. Processen för att få
tillståndet förlängt kan ta upp till sju månader, visar Spionens granskning.
– Under tiden hålls vi som gisslan i Sverige, säger Navid Ranjbar, student på IT-universitetet.

Navid Ranjbar drar upprört fram papper nerklottrade med olika 010-nummer. Han förklarar att det är nummer till olika handläggare på Migrationsverket som han samlat på sig under åren som GU-student. Det har blivit många samtal och mail, både för sin egen del och för vänner som studerar. För några månader sedan var det kritiskt läge. Navid Ranjbars vän Mahdi Abdinejadi, som också läser Software engineering på GU, behövde snabbt komma hem till familjen i Iran. Hans far hade plötsligt gått bort och det enda Mahdi ville var att sätta sig på ett flyg för att kunna vara tillsammans med familjen. Det fanns bara ett problem: efter fyra månader hade han fortfarande inte fått något beslut om förlängning av sitt uppehållstillstånd.
– Vi blir som gisslan här. Så länge de inte förlänger våra uppehållstillstånd kan vi inte återvända till Sverige om vi åker härifrån, säger han.

Kränkande bemötande

En stor apparat sattes i gång där flera vänner hjälpte Mahdi att mitt i sorgen dagligen ringa till Migrationsverket och besöka deras lokala kontor för att be om att få tillståndet utfärdat.
Då kom nästa chock.
– Vi blev kränkta rent ut sagt av Migrationsverkets personal. När vi försökte förklara varför ärendet brådskade fick vi svaret av en handläggare att gå till en spegel och fortsätta prata där, berättar Navid Ranjbar.

För Navid Ranjbar är arrogansen han mött från Migrationsverkets handläggare nästan lika svår att tackla som huvudproblemet att tillstånden tar månader att utfärda.
En dryg vecka senare fick Mahdi tillsammans med vänner träffa sin handläggare på Migrationsverkets kontor vid Svingeln i Göteborg. Efter fem minuter, medan de väntade, var tillståndet plötsligt klart och Mahdi kastade sig på flyget till Teheran.

Lång handläggningstid

Migrationsverket ligger just nu efter med handläggningen av studentärenden. Det gör att de måste prioritera förstagångsansökningar från hemländer, vilket gör att förlängningsansökningar från utländska studenter som redan befinner sig i Sverige får stryka på foten. För studenter som studerar mer än två terminer vid svenska lärosäten är det ett måste att ansöka om förlängning efter ett år då Migrationsverket har som praxis att utfärda tillstånd för högst ett år i taget. Enligt Migrationsverkets egen hemsida är väntetiden just nu fem månader för förlängningsärenden, men Spionens granskning visar att handläggningstiden kan bli mycket längre än så.

Osäker situation

Asad Khan, som studerar på masternivå på Chalmers, har hittills väntat sju månader på sitt tillstånd och har vid intervjutillfället inte fått det än. Han är inte så bekymrad över fördröjningen och hade heller inte tänkt åka utomlands, men säger att det finns ett orosmoln över alltihop.
– Jag är inte den typen av person som oroar mig, men det är klart jag funderar på varför det tar tid. Om jag får ett avslag, vad ska jag göra då? Får jag inte min examen är flera år här bortkastade, säger han.
Asad Khan har tagit de poäng som krävs och har lämnat in en komplett ansökan. Således finns ingen logisk anledning till att beslutet dröjer. Han säger att det är meningslöst att börja efterforska vad som hänt med ansökan, det är otroligt svårt att komma i kontakt med handläggaren.

Tidsödande

Flera studenter Spionen talar med vittnar om samma sak: det är mer eller mindre omöjligt att nå handläggaren per mail eller telefon.
Väntan och ovissheten över tillstånden är inte bara irriterande, utan går ut över studierna.
– Det tar tid och energi. Jag uppskattar att jag ringt mer än 20 samtal till Migrationsverket bara de senaste veckorna. Mitt fokus hamnar på
Migrationsverket och inte på det arbete jag är här för att utföra, säger Navid Ranjbar.

Nio månaders väntan

Allis Björnasson kommer ursprungligen från Ryssland men bor sedan en tid tillbaka med sin svenska man i Göteborg. Hon har en femårig utbildning i språkvetenskap i bagaget från hemlandet, och letar nu febrilt efter jobb i det nya landet. Hon vill studera vidare på Göteborgs universitet för att komplettera sin utbildning för att öka chanserna för att få ett jobb. Men trots att hon är behörig, har Migrationsverket hittills satt stopp för hennes utbildningsplaner. Nu har hon väntat i nio månader på ett beslut om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin man. Tillståndsbeslutet är ett måste för att få studera.
– Jag vet att det är många som står i kö före mig för att få sina beslut. Det är dumt att låta oss alla vänta. Alla har bråttom att komma vidare i sina liv, säger hon.

Tvingades sluta

I höstas, då hon fortfarande hade uppehållstillstånd på grund av att hon jobbade som au-pair i Sverige, påbörjade hon en kurs i media och kommunikation på Göteborgs universitet. Men när kursen hade pågått i sex veckor tvingades hon plötsligt sluta.
– Jag fick ett brev från universitetet med beskedet om att jag inte kunde gå kvar förrän mitt anknytningsärende var klart. Det var mitt under en hemtentaperiod och jag satt hemma och skrev på tentan när jag fick beskedet, berättar hon.

Trots det skrev hon klart tentan och lämnade in den med en liten notis till läraren om att hon inte får läsa vidare på kursen. Han hörde aldrig av sig och det var också sista dagen Allis var i universitetets lokaler. Blir hon beviljad uppehållstillstånd kan hon söka om till kursen igen, men förlorar de poäng hon tagit hittills.
– Det är bedrövligt att de inte kan spara mina poäng och betyg. Grupparbeten och tentor är inte registrerade i systemet för mig, jag måste börja om från början, konstaterar hon.

73 000 kronor

Uppehållstillståndsfrågan är en stor snackis bland utländska studenter och alla verkar ha en egen historia att berätta. Alena Ipanova, som studerar masterprogrammet i kommunikation på Göteborgs universitet, bekräftar detta.
– Många är förbannade över all byråkrati kopplat till uppehållstillståndet och tycker att Sverige måste förbättra sig för att fortsätta locka utländska studenter, speciellt nu när det finns studieavgifter, säger hon.

För sin egen del oroar hon sig redan nu för vintern och julen och försöker planera så att hon får sitt tillstånd i tid för att kunna åka hem till jul.
– Jag var i Göteborg förra julen och vill verkligen åka hem detta år. Problemet är att jag inte vet när jag ska ansöka för att få tillståndet i tid, säger hon.

Vid ansökan måste hon visa att hon har minst 73 000 svenska kronor på ett bankkonto, för att bevisa att hon klarar sig på egen hand i Sverige.
– Knappt ingen av oss har den summan i verkligheten. Vi försöker låna av varandra för att kunna visa vid ansökningstillfället att allt ser okej ut. Så är verkligheten och det vet Migrationsverket. Men vi alla klarar oss i slutändan ändå, jobbar lite extra eller får hjälp av familjen i hemlandet, förklarar hon.
Hon har vänner som har väntat i mer än ett halvår på uppehållstillståndet och som därför inte kunde åka hem till familjen i julas.
– Det blir som ett fängelse när vi inte kan ta oss från Sverige, konstaterar hon.

Frustrerade studenter

Nena Stojova, ordförande för studentkåren Götas IT-sektion, har mött många studenter som är frustrerade över problemen kopplade till uppehållstillstånden. Hon tycker att det är nödvändigt att Migrationsverket tar till sig av studenternas kritik och börjar med att erkänna att det finns ett problem.
– Migrationsverket måste förbättra sin approach. Som det är nu är det alldeles för långa handläggningstider som ställer till problem för studenter. Det första de måste göra är att erkänna att detta är ett problem för att sedan göra något åt det, säger hon.
text och foto: mathilda andersson nwachukwu

Fotnot: Asad Khan heter egentligen någonting annat. Eftersom han inte fått sitt uppehållstillstånd förlängt än, vill han inte finnas med i tidningen med sitt riktiga namn.

Livet på festival har gått från hippie till hippt

2012-05-18T14:12:34Z

Sunkigt festivalliv har efterträtts av festival chic när stadsfestivalerna tar över. Kan det vara en allt starkare medelklass som driver på utvecklingen?

Campingsunk. Stökiga campingområden och lertäckta byxor var länge ett signum för festivallivet.

Den mest kända festivalen i världen är förmodligen Woodstock, som 1969, när hippiekulturen var som störst, lockade till sig ungefär en halv miljon människor. Budskapet var enkelt: tre dagar av fred och musik. John Lennon hävdade efter festivalen att det var den största folkmassa som någonsin samlats i annat syfte än krig.

Och kanske bär även vår tids musikfestivaler på ett arv från Woodstockandan; "festivalstämning" brukar, åtminstone av de människor som besöker festivalerna, beskriva känslan av en avslappnad, vänskaplig atmosfär och en anything-goes-mentalitet. På festival ruckas de sociala normerna; både klädsel och beteende är friare, här vågar folk göra sånt som de aldrig skulle våga annars. Det är heller ingen hemlighet att festande prioriteras framför hygien av de flesta besökarna. Campingområdena ligger ofta på åkrar och liknande, varpå lertäckta skor och byxor är något av ett obligatoriskt inslag – tillsammans med festivalstämningen kommer också festivalsunket.

Hårdare konkurrens

Om vi tar på oss våra svenska glasögon kan vi se att den här typen av festivaler inte började etableras på riktigt i vårt avlånga land förrän under 90-talet. Utvecklingen har gått från att vara subkulturella mötesplatser till att bli mer och mer mainstream. Men ganska snart efter att många av de stora festivalerna slagit publikrekord i mitten av 00-talet började de möta hårdare konkurrens från allt fler stadsfestivaler. Både Hultsfred och Arvika har som bekant fått ställa in på grund av ekonomiska problem, och medan den första har återuppstått gick den senare till sist i graven.

Konstant ökning av stadsfestivaler

Men trots att det kan verka som om stadsfestivalsfenomenet är något som exploderat under de senaste åren har utvecklingen skett under relativt lång tid. Det menar åtminstone Jennie Tiderman, doktorand vid institutionen för musik- och teatervetenskap på Stockholms universitet.
– Ja, förekomsten av stadsfestivaler har ökat konstant de senaste 15 åren, så det är inte ett helt nytt fenomen på det viset, berättar hon.
Samtidigt har stadsfestivalernas närvaro kanske blivit som mest påtaglig först under de senaste åren, särskilt här i Göteborg där giganten Way out West inte bara tar över Slottsskogen, utan princip hela centrum under
några dagar varje år i augusti. Och även om Wow är överlägset störst är de definitivt inte ensamma aktörer på marknaden.

Stärker varumärket

Orsakerna till stadsfestivalernas framväxt är, som alltid inom kulturen, komplexa. En tänkbar bidragande faktor är att städer och kommuner numera måste marknadsföra sig på samma sätt som företag och därför välkomnar förekomsten av stadsfestivaler. Det är givetvis bättre för en kommun att förknippas med glädje och fest än med sociala eller ekonomiska problem. På så sätt kan stadsfestivaler delvis ses som nya typer av landmärken som stärker en stads varumärke på en "glokal" marknad.

Hyllning av staden

Men det kan också höra ihop med att medelklassen har blivit en allt starkare norm i vårt samhälle i stort. Jennie Tiderman påpekar:
– Det är givetvis lättare att hylla medelklassen i staden än på landsbygden. Det är mycket annat som förflyttas från landsbygd till städer också, inte bara festivaler. Både politiken och
näringslivet fokuserar på städerna. Landsorten avmagras både när det gäller folkmängd och kulturell livlighet.

I och med att målgruppen för stadsfestivalerna, i större utsträckning än för de "klassiska" landsortsfestivalerna, utgörs av den urbana köpstarka medelklassen ändras också atmosfären. Sunket byts ut mot fashion: varje sommar spirar trenden "festival chic". Och istället för att somna iskall och vakna genomsvettig i ett dåligt ljudisolerat tält tar besökarna in på motell, bor hos bekanta eller hyr en lägenhet – om man inte redan bor i staden själv förstås.

Curlad medelklass

Nu är det ju inte direkt som att alla landsortsfestivalerna håller på att gå i graven för att de konkurreras ut av stadsfestivalerna. Till Borlänges Peace and Love såldes förra sommaren 50 000 biljetter, vilket gör festivalen till landets största. Några nya mindre landsortsfestivaler har också dykt upp de senaste åren, och festivalutbudet är idag bredare än någonsin. Men det är trots allt stadsfestivalerna som ökar mest och som uppmärksammas flitigast av både media och företag. Och det kanske inte är så konstigt i en tid när den hippa,
urbana medelklassen är samhällets alldeles egna lilla curlingbarn.
text: sofie alnäs
foto: daniel jordahl / creative commons

Universitetsledningen anmäls för kränkningar

2012-05-18T14:04:58Z

Universitetsledningen har anmälts för kränkande behandling av en medarbetare på juridiska institutionen. Nu gör en extern grupp en analys av en konflikt som enligt anmälan pågått under flera år.

Det är Kristina Ullgren, universitetsjurist, och Lennart Weibull, vice rektor, som är utpekade som de personer som står bakom en lång rad fall av kränkande särbehandling mot en lärare på juridiska institutionen, enligt anmälaren Torbjörn Odlöw, arbetsmiljöombud. I anmälan står att "... uppger att han har utsatts för misskreditering, medvetna förolämpningar och ett negativt bemötande såväl offentligt i media som i relation till hans studenter och arbetskollegor."

Historien grundar sig i den kritik och de anmälningar som varit mot kursen Civilrätt II, som numera heter Kerai. Kursen ges under termin fem på juristprogrammet och har varit anmäld flera gånger av studenter för brott mot regelsamlingen. Därför har företrädare för kursen fått stå till svars i studieregelskommittén, där bland annat Lennart Weibull och Kristina Ullgren sitter.
– Jag vill inte ge några kommentarer, personalavdelningen har tagit sig an ärendet, säger Kristina Ullgren.
– Jag håller inte med anmälaren, men det kan jag inte säga, jag är part i målet och kan inte uttala mig i frågan, säger Lennart Weibull.

Ulf Broberg, biträdande personalchef på Göteborgs universitet, har gått vidare med ärendet enligt arbetsmiljölagen och tillsatt en extern grupp som just nu gör en psykosocial utredning bland berörda parter.
– Det är en allvarlig sak för den rör flera nivåer i organisationen och är komplex. I botten finns en diskussion om studentregelverket, säger Ulf Broberg.

Torbjörn Odlöw säger han att han har fullt förtroende för att universitetsledningen tar det här på allvar och försöker lösa situationen. I en del av anmälan ger han dock universitetsledningen svidande kritik: "Den bristfälliga arbetsledningsförmågan på central nivå har medfört att arbetstagare inom den centrala förvaltningen under en längre tid har tillåtits trakassera arbetstagare på juridiska institutionen."

mathilda andersson nwachukwu

Studentteatern satsar på nyskrivet drama

2012-05-18T13:55:44Z

Från papper till färdig föreställning på tre månader. I föreställningen Annan på Studentteatern kan kreativiteten flöda på medlemmarnas egna villkor.

I Annan samsas många viljor. ”Det är spännande att se vad Maria och Minna gör av texten” säger Therese Ramstedt, som både skrivit manus och spelar en av rollerna. Fr.v: Minna Karlsson, Johanna Niederbacher, Bobby Rösehag, Maria Hesse och Therese Ramstedt,

Från papper till färdig föreställning på tre månader. I föreställningen Annan på Studentteatern kan kreativiteten flöda på medlemmarnas egna villkor.

{niftybox width=50%, float=right, textalign=left} Nyskriven pjäs
Annan – en pjäs i en akt om saker och människor alla känner, har urpremiär torsdagen 14 juni, klockan 19 på Teater Uno vid Esperantoplatsen, Därefter spelar man två föreställningar 15 juni, klockan 14.00 och 19.00. Pjäsen är skriven av Therese Ramstedt. {/niftybox}– Den här pjäsen handlar om något som hänt många gånger förut, och som kommer att hända igen, säger Therese Ramstedt, som både har skrivit manuset och spelar Tjejen.
Men det finns något som är allmängiltigt, alltid relevant. Poängen med Annan är inte att berätta en unik
historia, utan att hitta nya former för att berätta något som många kan känna igen sig i. Och inom Studentteaterns ramar finns utrymme för att experimentera.
– Vi får göra vad vi vill, säger Therese Ramstedt och ler.

Ideella krafter

Efter att Therese Ramstedt, regissören Maria Hesse och producenten Ida Feltzin hade jobbat tillsammans på en tidigare uppsättning, ville de göra något eget. Nu är 15 personer inblandade i olika delar av produktionen. Allt från ljud, ljus, scenografi och kostym till marknadsföring och speldatum bestäms i gruppen, medan Studentteatern finns som ett tak över hela produktionen.
– Det är otroligt kul att så många är med, som tror på det här projektet och vill att det ska bli så bra som möjligt, säger Maria Hesse. Vi får ju varken några högskolepoäng eller pengar för det här.

Något särskilt med teater

Oavsett om det är friheten, den kreativa processen
eller gemenskapen som lockar, finns det något
särskilt med teatern, enligt Maria Hesse. Själv sysslade hon först med kortfilm, men efter att ha gjort praktik på Volkstheatre i hemstaden Rostock blev hon fast.
För Jonathan Ahlstedt Gyllbrandt, som spelar Killen, är det samma sak. Det här projektet är hans första möte med teatern, men han tänker fortsätta.
– Det här är det roligaste jag gjort, säger han.

Livemusik

En söndagseftermiddag i slutet av april har gruppen precis avslutat repetitionerna av en scen, och runt en svart flygel står Bobby Rösehög, gitarristen Christian Wickerström och cellisten Johanna Niederbacher.
– Det kan vara någon slags karnevalmusik i början, så kan vi avbryta när Killen kommer in, säger Bobby Rösehag och demonstrerar på flygeln.
Han berättar att han gjort musik till filmer tidigare, och även förinspelad musik till teaterföreställningar. Den här gången ska Christian Wickerström och
Johanna Niederbacher framföra musiken live under föreställningarna, vilket gör att han måste tänka på ett annat sätt.
– I en inspelad film kan man leta fram synkpunkter, det går inte här, säger Bobby Rösehag.

Därför tycker han att det är viktigt att de båda musikerna själva är med och tar fram musiken. Allt måste kunna ske organiskt tillsammans med skådespelarna när det väl är dags.

Mer monster

Bredvid står Maria Hesse och regiassistenten Minna Karlsson och funderar på hur Jonathan Ahlstedt Gyllbrandt bäst ska knuffa Tjejen ner från en stol. Båda har gjort noteringar i manusets marginaler under repetitionen.
– Lite mer monster, säger Maria Hesse.

Det är inte ont om känslosvall i Annan. Men Maria Hesse och Minna Karlsson vill inte att det ska bli någon såpopera.
– Vi vill fokusera på det ironiska. Det finns mycket som är absurt i pjäsen, och livet i sig är absurt, säger Maria Hesse. Därför måste både vi och skådespelarna kunna ha en viss distans till rollfigurerna.

Och ironin finns på flera plan. Precis när gruppen fått bekräftat att de kan låna Teater Unos lokaler till uppspelen, hoppade en av skådespelarna av.
– Hittills har två skådespelare hoppat under reptiden, säger Maria. Men man måste se det tragikomiska i det också. Det går alltid framåt, på ett eller annat sätt.

text: caroline widenheim
foto: stefan mathisson

Här härjar inbrottstjuvarna

2012-05-18T13:59:04Z

Efter upprepade inbrott ska säkerheten på Studenternas hus nu ses över. Men byggnaden är till salu och fler långsiktiga åtgärder får vänta tills huset bytt ägare.

Tjuvar tar sig ofta in i Studenternas hus.

Trots upprepade stölder saknas långsiktiga åtgärder i Studenternas hus

Efter upprepade inbrott ska säkerheten på Studenternas hus nu ses över. Men byggnaden är till salu och fler långsiktiga åtgärder får vänta tills huset bytt ägare.
Under en längre tid har flera av kårerna och studentföreningarna på studenternas hus haft ovälkommen påhälsning. Göteborgs universitets studentkårer (GUS) har vid flera tillfällen blivit av med både mat och köksutrustning.
– Flera andra studentföreningar har också haft inbrott i sina föreningsrum. När de inte har hittat något att stjäla har de istället trashat lokalen, säger Karolina Lioliou, vice ordförande i Göta studentkår och hyresgästernas kontaktperson i Studenternas hus.
Dessutom har personalen vid flera tillfället fått slänga ut folk som tagit sig in i soprummet. Så sent som i slutet av april bröt sig någon in hos Göta studentkår.
– Efter det tyckte vi att det var dags att göra någonting åt det här, säger Karolina Lioliou.

Studenternas hus ägs av GU och i början av maj bjöd man in representanter från universitetet för att diskutera situationen. Resultatet blev bland annat att GU ska se över vaktbolagets ronder och göra en översyn av Götheborgske Spionens, GUS' och studentradion K103:s lokaler.

Försäljning

Sedan en tid tillbaka utreds även en försäljning av Studenternas hus och ett krav på den som tar över är att studentverksamheten fortsätter som förut.
Men den kommande försäljningen gör att universitetet avvaktar med att göra allt för övergripande åtgärder innan man vet hur man ska hantera det med en eventuell ny ägare och verksamheternas behov. Det menar Leif Bouvin som är säkerhetschef på GU.
– Det handlar bland annat om ett nytt passer- och säkerhetssystem. Det är inte rimligt att göra innan försäljningen, säger han och poängterar att universitetet på senare tid gjort stora investeringar i bland annat brandlarm och säkrare entrédörrar.

Karolina Lioliou tycker att universitetet har varit lyhörda för föreningarnas situation.
– Det är skönt att veta att de vidtar de åtgärder som de anser är genomförbara. Men självklart kommer det att krävas arbete framöver också.

adam söder

Ny manifestation för sjuksköterskelöner

2012-05-18T13:55:00Z

Efter att sjuksköterskestudenternas löneuppror "Våga vägra under 24.000" spridit sig genom landet planeras nu ytterligare aktioner.

Cie Rozenqvist, sjuksköterskestudent

Efter att sjuksköterskestudenternas löneuppror "Våga vägra under 24.000" spridit sig genom landet planeras nu ytterligare aktioner. Enligt sjuksköterskestudenten Cie Rozenqvist, som samordnar initiativet i Göteborg, kommer gruppen anordna en större manifestation den 1:a juni.

– Vi vill belysa att detta är mer än enbart en politisk och ekonomisk fråga. Den här manifestationen handlar människors rätt till en säker vård, vilket enbart kan erbjudas genom skäliga vårdlöner, säger Cie Rozenqvist till Spionen.

stefan mathisson

Bättre villkor för sjuka studenter

2012-05-18T13:33:01Z

Sjuka studenter kan bara vara sjukskrivna på heltid eller inte alls. Nu föreslår CSN att reglerna ändras och öppnas för deltidssjukskrivningar. Samtidigt är informationen om sjukskrivningar är inte tillräcklig, anser Malin Gilborne som var sjukskriven och ändå blev återbetalningsskyldig.

Trassligt. Studenten Malin Gilborne blev återbetalningsskyldig till CSN efter en sjukskrivning. ”Informationen är bristfällig” menar hon. Foto: Stefan Mathisson

Joacim Strömblad är utredare vid CSN:s rättsavdelning. Enligt honom bör en person som studerar ha samma rättigheter som någon som jobbar.
– Studerande ska kunna komma tillbaka mer gradvis från en sjukskrivning, vilket också kan innebära att de snabbare blir färdiga med sina studier, säger han.
I höstas fick CSN i uppdrag av regeringen att göra en utredning om hur en deltidssjukskrivning skulle kunna fungera. Förslaget är att låta den vara som en renodlad försäkring.
– Om ditt hus brinner ner kollar försäkringsbolaget efteråt vad man mist och anpassar ersättningen efter det. På samma sätt fungerar detta, säger Joacim Strömblad.

Studenten får alltså sitt bidrag och lån som vanligt under sjukdomstiden. Är det sedan så att man trots sin sjukdom kunnat ta ett visst antal poäng, skrivs en del av lånet av. Stina Fredriksson, ordförande för Sahlgrenska Akademins studentkår välkomnar förslaget och tycker att det är ett stort steg i rätt riktning.
– Spontant är vi jätteglada, men det finns fortfarande studenter som inte kan ta del av det. De som inte tar studielån står ju utanför systemet.
Malin Gilborne läste folkhälsovetenskap när hon började må dåligt psykiskt och tog kontakt med Akademihälsan. Där fick hon träffa en kurator och en läkare och fick ett läkarintyg som visade att hon var deprimerad. Hon var borta från
skolan hela vårterminen och trodde att allt var okej. Tills hon fick veta att hon var återbetalningsskyldig till CSN.

Problemet var att hon anmält till Försäkringskassan för sent och att hennes sjukskrivning därför inte blev godkänd. Att hon skulle meddela kassan att hon var sjuk visste hon inte alls.
– Jag hade ju aldrig varit sjuk tidigare och som student är det ju kanske inte Försäkringskassan man tänker på först, säger hon.
Hon menar att informationen om vad man ska göra när man som student blir sjuk är bristfällig.
– Akademihälsan kommer ju och informerar om vad de gör, men information om hur man gör rent praktiskt när man blir sjuk är det ingen som tar upp.
Hon försökte börja läsa igen till hösten men det fungerade inte. Hon hoppade istället av och hennes sambo fick ta ett lån för att hjälpa henne betala tillbaka skulden på 40 000 kronor.
Samtidigt tycker Malin Gilborne att deltidssjukskrivning låter som något positivt. Hon tror att det hade kunnat vara bra för henne om hon fått vara sjukskriven heltid några veckor för att sedan successivt kunnat komma tillbaka.
– Nu försökte jag ju gå tillbaka till skolan men det funkade inte. Men hade jag kunnat plugga lite på halvtid hade det nog gått lättare, säger hon.

anna öfverman

Sjukskrivning sänkte hela kåren

2012-05-18T13:17:17Z

Konstkåren har inte haft några medlemmar eller någon verksamhet under nästan hela vårterminen. Anledningen: ordföranden blev sjuk, och då föll hela organisationen. "Vi fick våra mecenatkort först för två veckor sedan", säger designstudenten Tina Damgaard.

Sårbart. Julia Brynielsson, Elin Engström, Tina Damgaard har märkt av problemen inom kåren. Foto: Stefan Mathisson

Konstkåren har inte haft några medlemmar eller någon verksamhet under nästan hela vårterminen. Anledningen: ordföranden blev sjuk, och då föll hela organisationen.
– Vi fick våra mecenatkort först för två veckor sedan, säger designstudenten Tina Damgaard.

Konstkåren är Göteborgs universitets minsta kår, och företräder omkring 1?300 studenter vid Konstnärliga fakulteten. Som liten kår med små resurser har kåren endast haft en heltidsarvoderad ordförande, med
ansvar att sköta kårens hela verksamhet. Dessutom har styrelsen endast bestått av två personer.
Att det var en sårbar organisation blev uppenbart när ordföranden i mitten av januari blev sjukskriven. Under flera månader var det ingen som registrerade medlemmar,
betalade räkningar eller skötte kårens uppdrag i beslutande och beredande organ. Och de studenter som ringde eller mailade till kåren fick inget svar.

Oorganiserat

Designstudenten Elin Engström är en av de studenter som vänt sig till kåren, för att få tillstånd att ordna pub.
– Det var ganska mycket krångel och kåren kändes ganska oorganiserad, säger hon.
Konstkåren har heller inte registrerat några medlemmar på nästan hela terminen, vilket har fått till följd att studenterna fått klara sig utan både SJ-logga och Mecenatkort. Designstudenten Tina Daamgard fick sitt Mecenatkort för två veckor sedan.
– Det är klart det är tråkigt att vi inte fått våra kort. Då kan vi ju inte utnyttja studentrabatterna, säger hon.

Många studenter och anställda som inte fått kontakt med Konstkåren har istället vänt sig till Göteborgs universitets studentkårer, GUS.
– Om de har haft problem med sina institutioner har vi gjort vårt bästa för att hjälpa till med det, säger Eva Jonsson, vice ordförande i GUS.
Men hon misstänker att det finns många som förgäves sökt Konstkåren, och som aldrig har nått fram till GUS.

Har jobbat hårt

Först i mitten av april insåg GUS presidium hur illa situationen var, och anordnade tillsammans med de två medlemmarna i Konstkårens styrelse ett krismöte. Den sjukskrivne ordföranden avgick, och ytterligare fyra studenter valdes in i styrelsen.
Sedan dess har den nya styrelsen jobbat hårt med att komma i kapp med administration och ekonomi. Man har tagit hjälp av Göta studentkår för att sköta medlemsregistret, och anlitat en ekonomistudent för att ta hand om kårens ekonomi. Fokus ligger även på att hitta en ny stark styrelse inför nästa år.
– Då hoppas vi på att kunna ha både en ordförande och en vice ordförande, säger Kalle Stenbäcken i Konstkårens styrelse.

Att få en stark och stabil kårledning inför höstterminen är extra viktigt eftersom det till hösten är dags för Konstkåren och alla andra studentkårer vid Göteborgs universitet att söka ny kårstatus. Att Konstkåren inte kan visa upp mer än en handfull medlemmar för vårterminen är något som kan ligga kåren i fatet. Men enligt Kalle Stenbäcken är det inte aktuellt att gå upp i någon annan kår.
– Konstkåren ska finnas även nästa år. Nu ska vi bara se till så att verksamheten blir mer stabil, säger han.

lina söderström, stefan mathisson och clara tortosa

{niftybox width=50%, float=right, textalign=left}

Läs fler artiklar här:

{loadposition relaterat}

{/niftybox}

”Se till att studenter har råd med hyran”

2012-05-18T13:02:19Z

Det stora problemet på bostadsmarknaden är inte bristen på subventioner. Hyresregleringen har gjort att hyrorna generellt är lägre än vad hyresgäster är beredda att betala. Detta gör att rörligheten på bostadsmarknaden är låg, vilket framför allt slår mot yngre och låginkomsttagare eftersom befintliga hyresgäster inte flyttar från sina billiga boenden. I de studentvänliga hyresrätterna bor idag de välbetalda och högutbildade.

Studentvänliga hyresrätter befolkas av välbetalda högutbildade, menar debattören.

Den 10 april skriver Magnus Nilsson (s) i Spionen och det märks att socialdemokraterna och S-studenter fortfarande kör i samma gamla hjulspår. Liberala studenter delar uppfattningen att regeringen och Stefan Attefall inte har presenterat tillräckligt ambitiösa åtgärder för att komma till rätta med bostadsbristen i Sverige. En sak är dock säker: fler subventioner är inte lösningen.

Detta är inget revolutionerande budskap. Hyresregleringen och de tidigare subventionerna har skapat en ineffektiv fastighetsmarknad som inte klarar av att försörja oss med bostäder. Den analysen drar till och med socialdemokraternas tidigare bostadssamordnare Sonny Modig, som numera är vd för det socialdemokratiskt styrda bostadsbolaget i Malmö kommun. Hyressättningen behöver förändras i grunden.
Vad regeringen borde göra är därför att fortsätta på den inslagna vägen med friare hyressättning. Vad Liberala studenter saknar i regeringens politik i dagsläget är en ordentlig analys av hur höga hyror på nybyggnationer riskerar att slå mot studenter och studentfamiljer med svag ekonomi. Vi efterfrågar inte riktade subventioner till fastighetsägarna, utan mer pengar i studenters plånböcker.

En vettigare bostadspolitik genomförs i två steg:
1) underlätta för fastighetsmarknaden att producera bostäder utan snedvridande subventioner och 2) se till att ekonomiskt svagare grupper såsom studenter har råd att betala hyrorna i de nya bostäderna.
Vi måste få till stånd en hyressättning som gör det möjligt för hyresgäster och byggherrar att mötas vid ett rimligt pris. Två intressanta förslag som har lyfts i debatten är förändrade momsregler för fastigheter och en slopad fastighetsskatt för hyreslägenheter. Vi tror att detta för studenters del behöver kompletteras med ett studiemedel som följer prisutvecklingen och är anpassat till verkligheten samt i vissa fall ett ökat ekonomiskt stöd för till exempel studerande föräldrar.
Tillgången till bostäder för såväl unga som för studenter är en allt för viktig fråga för att schabblas bort i gamla idéer om subventioner till byggherrar. Reformera bostadsmarknaden så att fastighetsägarna får råd att bygga bostäder utan subventioner, och se till att studenter får råd att betala hyrorna. Så ser en liberal lösning på bostadsbristen ut.

benny lindholm
vice ordförande liberala studenter

{niftybox width=50%, float=right, textalign=left}

Läs fler artiklar här:

{loadposition relaterat}

{/niftybox}

"Jag har inte råd med VFU"

2012-05-18T10:25:25Z

"Ta ingen skit!" Sa en kursare till mig. Men vem ska jag vända mig till? Jag betalar flera tusen kronor för att ta mig till min praktik i Kungsbacka. Har blivit tillsagd att när man tackar ja till lärarutbildningen tackar man även ja till att eventuellt få en praktik i Kungsbacka. Har älskat min praktikplats, mina handledare och föreläsare, men detta!

Att plugga till lärare är en dyr historia, menar debattören.

Jag har någonstans accepterat att jag skall göra detta gråjobb för skolan eftersom det ingår i min utbildning. Även om jag råkar veta att när min mamma utbildade sig till lärare så fick hon betalt under praktiken. Min idag icke-existerande ekonomi tar all min kraft. När kortet studsar i affären orkar jag ingenting. Jag går hem, drar upp täcket, drar för gardinerna och orkar inte. Jag orkar inte kämpa. Är jag lat? Jag kliver upp halv sex alla dagar i veckan, jobbar som personlig assistent på helgen. Jag behöver jobbet av ekonomiska skäl och för att jag måste ha en fot inne så jag kan få jobb i sommar av samma arbetsgivare.

Men att jag skall tvingas betala för tågresan fram och tillbaka till Kungsbacka – 80 kr per praktikdag! Vem tog det här vansinniga beslutet att låt oss ta den här kostnaden själva?
Jag har inte pengarna! Jag har försökt sälja mina möbler och böcker, min inneboende har fått betala hyran tidigare och tidigare varje månad.
Jag skäms i matsalen för jag har (haha det är nästan roligt) ätit knäckebröd flera dagar i rad. Med ost. Idag åt jag upp det sista av min ost.

Några smarta människor tänkte att om vi skriver det i välkomstbrevet för lärarstudenterna så blir det mindre orättvist. De gjorde det väldigt lätt för sig. ALLA jag talar med tycker det är orättvist. Hur kan man bygga in en sådan här orättvisa i utbildningen? Borde inte alla studenter dela på kakan i så fall? Att alla fick betala transporten för de få som hamnar i Kungsbacka eller Lerum. Bara för att ett beslut tagits ovanför våra huvuden, att några få skall betala flera tusen kronor mer än andra, gör det inte mindre orättvist.

{pullquote}Bara för att ett beslut tagits ovanför våra huvuden, att några få skall betala flera tusen kronor mer än andra, gör det inte mindre orättvist{/pullquote}Många får jobb efter sin praktik har jag hört. So What!!? Ge mig en garanterad anställning i så fall och hallå hur kan en framtida anställning hjälpa mig nu? Och gör det orättvisan mindre? Inte direkt. Jag lever i ett töcken. Jag känner jämt att jag skall skämmas för att jag inte har pengar. Nu måste jag ringa min mamma och be henne sätta in lite pengar. Alla som ställer upp för mig. Det urholkar mig. Att jag måste skämmas över att jag inte har pengar. Folk skrattar när jag berättar hur pengarna tar slut, hur kortet studsar och klumpen i magen varje gång man skall betala sin mat. En del förstår inte, en del förstår allt för väl.
Den här eviga skulden, förtjänar jag den verkligen? Jag är så trött. Om jag fick pengar skulle det handlas mat för dem. Och busskort. Jag kan inte cykla till Kungsbacka.
Och jag vill inte ha en utbildning som uppfostrar mig i att "ta skit". Är det vad vi skall lära oss på lärarutbildningen?

malin bengtsson
lärarstudent, gu

Hem

Sju månader för att få tillstånd att studera

Kränkande bemötande

Lång handläggningstid

Osäker situation

Tidsödande

Nio månaders väntan

Tvingades sluta

73 000 kronor

Frustrerade studenter

Livet på festival har gått från hippie till hippt

Hårdare konkurrens

Konstant ökning av stadsfestivaler

Stärker varumärket

Hyllning av staden

Curlad medelklass

Universitetsledningen anmäls för kränkningar

Studentteatern satsar på nyskrivet drama

Ideella krafter

Något särskilt med teater

Livemusik

Mer monster

Här härjar inbrottstjuvarna

Trots upprepade stölder saknas ­långsiktiga åtgärder i Studenternas hus

Försäljning

Ny manifestation för sjuksköterskelöner

Bättre villkor för sjuka studenter

Sjukskrivning sänkte hela kåren

Oorganiserat

Har jobbat hårt

Läs fler artiklar här:

”Se till att studenter har råd med hyran”

Läs fler artiklar här:

"Jag har inte råd med VFU"

Trots upprepade stölder saknas långsiktiga åtgärder i Studenternas hus