Brist på omtenta anmäld

Exempel på omtvistade omtentor

Exempel 1. Sex dagar före den obligatoriska bastentan har studenterna möjlighet att skriva en övningstentamen inom samma område.
* Studenter som inte klarar den obligatoriska tentan ges en andra chans till godkänt genom att övningstentan, som de alltså skrev före den ordinarie tentan, bedöms. En godkänd övningstenta gör att studenten får fortsätta på samtliga moment i nästa del av kursen.

Exempel 2. Ungefär fyra veckor efter bastentamen ges en breddtentamen. Den student som inte klarat bastentamen kan använda breddtentamen för att examinera momenten från bastentamen.
* För de andra studenterna är breddtentan en av sex valfria uppgifter som examinerar fördjupade kunskaper.
* Det är också möjligt att använda breddtentan för att visa att man tillgodogjort sig både bas- och breddkunskaper.

Vad är en omtenta? Det ska Högskoleverket reda ut, sedan en student på juristutbildningen anmält kursen Civilrätt II. Studenten menar att kursen saknar omtentor, men det håller inte institutionen med om.

En student på juristutbildningen klarade inte den första tentan på trettiopoängskursen Civilrätt II. När hon insåg att hon riskerade att få gå om hela terminen för att det inte fanns några omtentor, anmälde hon kursen till Högskoleverket.
– Vad händer om man blir sjuk eller av någon annan anledning inte kan vara med? Det är inte rimligt att man behöver gå om en hel termin, bara för att det inte finns omtentor, säger studenten.

Uppmanas hoppa av

Institutionen hävdar att det finns omtentor på kursen. De täcker dock in mycket mer än den första tentan och är därför mycket svårare att klara, menar studenten.
– Dessutom uppmanar de oss att hoppa av hela kursen om vi inte klarar de första tentorna.

Ylva Benson är studierektor på Juridiska institutionen. Hon förklarar att kursens upplägg gör det möjligt att examinera flera moment vid samma tentamenstillfälle. Upplägget beror delvis på begränsade resurser, som institutionen vill använda för alla studenters bästa.
– Men vi vill också att studenterna följer kursupplägget och gör examinationen på det sätt som det är tänkt. Det finns tyvärr mycket betygshets och onödigt taktikpluggade på juristutbildningen, säger Ylva Benson.

Kritik från studenter

Trots det har lärarna nu, efter att kursen anmälts till Högskoleverket, valt att sätta in en extra tenta efter terminens slut.
Men enligt Claes Martinsson, kursansvarig lärare på Civilrätt II, har det ingenting med anmälan att göra.
– Det framkom kritik under den muntliga utvärderingen från studenter som tyckte att den andra tentan var svårare än den första, säger han.

Orättvist

Studenten är lättad över beskedet om den nyinsatta examinationen.
– Jag är glad att jag anmälde kursen och att jag nu får skriva en tenta med exakt samma förutsättningar som den första jag missade, säger hon.
– Men jag vet att det finns andra som tycker att det känns orättvist. De hoppade av kursen för att lärarna och skolledningen uppmanade dem till det. Att vi som ändå inte gjorde det får en ny chans nu blir lite konstigt.

Enligt Högskolverket finns det inga tydliga definitioner av vad som räknas som en omtenta, men man ska nu göra en granskning av kursen på juristutbildningen. Granskningen beräknas vara klar om ungefär tre månader.

vera hovne