SPIONEN.SE

Sin egen chef. – När jag började på HDK ville jag kanske bli AD på en reklambyrå. Men då visste jag inte riktigt vilka möjligeter som fanns, säger Eva Wessberg som frilansar som grafisk designer, med kontor mitt i Göteborg. Klicka för fler bilder!

 

Lönar sig att vara trevlig Namn: Eva Wessberg Ålder: 33 år Familj: sambo, en dotter och ett barn i magen Yrke: grafisk designer Utbildning: gick ut masterprogrammet i grafisk design på HDK 2002. Läste ett år av utbildningen på Hochschule für Gestaltung und Kunst i Zurich. Konst på Konstskolan i Kristianstad. Tre tips till den nyutexaminerade: sök allt som finns, var trevlig och hjälpsam – det lönar sig i längden, tro på att du kan.

– Jag har aldrig haft någon jättemasterplan. Vilket man säkert ska ha, säger Eva Wessberg obekymrat.
Hon är grafisk designer med examen från Högskolan för design och konsthantverk, en av de där spännande kreativa utbildningarna med en minst sagt oförutsägbar arbetsmarknad.

Stora kedjor

Just nu står hennes skrivbord i ett ljust rum i ett stort frilanskollektiv vid Kungsportsplatsen. På anslagstavlan sitter mönstrade pappersark upp­nålade i raka rader. I den låga bokhyllan ligger snygga visitkort redo, bredvid finns travar med hopvikta klädesplagg i alla färger. Det är de som har försörjt henne de senaste åren.
– Jag hade aldrig jobbat med textil när jag fick mitt första uppdrag av JC. Nu gör jag nästan bara T-shirttryck, berättar hon och visar några tröjor som hon gjort för stora kedjor som Carlings, Cubus och Intersport.
– Det kändes grymt roligt när jag såg mitt tryck i affären första gången, säger hon och beskriver den speciella känslan av att se främmande människor gå runt med kläder som hon varit med och skapat.

Inte kräsen i början

Men livet efter universitetet har inte bara varit fyllt av roliga jobb för stora klädföretag. Extraknäck på restauranger och kaféer räddade ekonomin det första året, mellan de skiftande frilansuppdragen.
– Jag var inte kräsen i början. Gjorde allt, till och med webbsidor som jag knappt ens kunde. Jag sökte och sökte och sökte, allting. Och jag har nog jobbat rätt mycket gratis, fast man väl egentligen inte ska, säger Eva Wessberg som inte tyckte att det var någon stor grej att starta sitt eget företag strax innan hon tog examen.
– Jag skaffade F-skattsedel för att kunna fakturera, större än så var det inte.

Skakigt första år

Fortfarande värjer hon sig lite mot att kallas företagare, trots hon varit just det i nästan åtta år.
­Efter ett skakigt år som frilans fick hon sin första anställning på en liten layoutbyrå i Halmstad. Där gjorde hon annonser, kataloger och andra trycksaker och lärde sig mycket.
– Jag har haft min firma vid sidan om hela tiden. Då kan jag alltid ta uppdrag om jag vill och arbeta under de perioder som jag inte har någon anställning.

Uppsägning ledde vidare

De perioderna har ibland varit ofrivilliga. Som när företaget som hon arbetade för oväntat flyttade all verksamhet till Stockholm och sa upp hundra personer. Något som kändes svårt först, men som visade sig vara en fördel.
– Det var ganska bra tider då. Nästan alla började jobba för andra klädföretag runt Göteborg. När jag letade nya uppdrag hade jag plötsligt massor av kontakter. Mina gamla arbetskamrater fanns överallt.

Eva Wessberg har också själv valt att byta ett fast jobb mot frilanslivet. Efter sin mammaledighet kom hon tillbaka till vardagen på ett företag i Borås. Men också till två timmars restid varje dag.
– Det är en helt annan sak att pendla flera timmar om dagen när du har ett litet barn. Det kändes ohållbart. Så jag sa upp mig.

Mycket samarbete

Sedan dess frilansar hon på heltid igen, i en bransch med stor konkurrens. Ryktet säger att bara de tuffaste klarar sig. Men Eva Wessberg rycker på axlarna.
– Jag tycker att det är mycket samarbete också. Man hjälper varandra, och upptäcker att det lönar sig i längden, säger hon och berättar att hon bestämt sig för att bara jobba med trevliga människor. Dessutom tänker hon inte så mycket.
­– Fundera inte på om du är tillräckligt bra. Om du får ett uppdrag: tacka ja, och gör det. Du klarar mycket mer än du tror.

"Kan någon annan så kan jag!"

Hon erkänner att den inställningen ibland har gett henne långa dagar, som hon ägnat åt att svära över jobb som var mycket svårare än hon tänkt sig. Men oftast har hennes orädda attityd lett till bättre uppdrag och större självförtroende.
Därför ser hon inte konkurrenter som lyckas som ett hot. Hon använder dem som inspiration istället.
– Kan någon annan så kan jag, brukar jag tänka. Man är ju så benägen att jämföra sig med andra på negativa sätt, varför inte göra tvärt om?

text: vera hovne
foto: frida klingberg

Fler bilder (Galleri):