Nordiskt sommaruniversitet riskeras att läggas ner.

Rädda Nordiskt sommaruniversitet

Nordiskt sommaruniversitet riskeras att läggas ner. Slutet för ett ovärderligt forum för doktorander och studenter, anser flera debattörer.

Nordiskt sommaruniversitet riskeras att läggas ner. Slutet för ett ovärderligt forum för doktorander och studenter, anser flera debattörer.

I år firar Nordiskt sommaruniversitet (NSU) sitt 65-årsjubileum. I slutet av juli hölls den årliga sommarsessionen, denna gång i staden Druskininkai i Litauen. På plats fanns 150 forskare, doktorander och studenter från över tio länder, som under en vecka hade möjlighet att presentera sitt arbete för varandra, utbyta erfarenheter och diskutera stort som smått.

Grund till genusvetenskap och konstnärlig forskning

Inspirerad av ett kontinentalt universitets- och lärdomsideal i korsning med en nordisk tradition av folkbildning och föreningsliv, är NSU en unik institution där deltagarna själva genom demokratiska procedurer bestämmer över verksamhetens inriktning. I de åtta tematiskt organiserade kretsarna deltar forskare, doktorander och studenter på jämlika villkor bortanför de hierarkier som präglar akademin. I denna jordmån har flera universitetsämnen sina rötter, till exempel genusvetenskap och konstnärlig forskning. Genom traditionen att varje år bjuda in huvudtalare, har deltagarna fått möjlighet att gå i dialog med några av vår tids mest tongivande intellektuella, bland dem befrielseteologen Enrique Dussel, litteraturvetaren Paul Gilroy, vetenskapsfilosofen Sandra Harding, posthumanisten Katherine Hayles, medieteoretikern Friedrich Kittler och filosofen Martha Nussbaum.

Konkurrens om forskningsmedel

Nu är emellertid den anrika institutionens framtid hotad. Efter ett beslut av Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning inom Nordiska ministerrådet, mister NSU från och med 2016 sitt årliga bidrag om 1,4 miljoner kronor. Ett argument är att målen med NSU bättre kan uppfyllas inom ramen för ordinarie forskningsfinansiering. Vad ett dylikt resonemang helt bortser från är studenternas och doktorandernas situation. För dessa grupper, som svårligen kan hävda sig i konkurrensen om forskningsmedel, utgör NSU ett ovärderligt forum.

Pröva på ledarskap

Vi som skriver den här artikeln har alla deltagit i kretsen Exploring affect. Vi har olika bakgrund, som sammantaget väl illustrerar vikten av NSU. Några skriver avhandling inom kretsens område och för oss har verksamheten fungerat som ett kontinuerligt forum för att ventilera avhandlingsavsnitt med kollegor från andra ämnen. För andra har NSU utgjort ett första möte med forskarsamhället och en chans att upptäcka glädjen i vara en del av ett större akademiskt sammanhang. För koordinatorerna har kretsen inneburit att vi fått pröva på ett ledarskap som annars är förbehållet personer högre upp i hierarkin. Under kretsens verksamhetstid 2013-2015 har sammanlagt ett hundratal personer deltagit och nästa år publiceras ett nummer av en vetenskaplig tidskrift, som är ett resultat av kretsens arbete.

Nedläggningen av NSU utgör en del av ett större mönster, där små men viktiga institutioner för forskning, bildning och kulturutövning hotas. Med den här artikeln vill vi uppmana ansvariga politiker att tänka om. Att NSU får finnas kvar är betydelsefullt, idag och imorgon.

Vill du veta mer om NSU? Prenumerera på NSU:s nyhetsbrev.

ANDREJ BELOV, MASTERSTUDENT I IDÉHISTORIA, STOCKHOLMS UNIVERSITET
RAISA JURVA, DOKTORAND I GENUSVETENSKAP, TAMMERFORS UNIVERSITET
KASPER KRISTENSEN, DOKTORAND I FILOSOFI, HELSINGFORS UNIVERSITET
ANNUKKA LAHTI, DOKTORAND I GENUSVETENSKAP, JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET
BOLETTE FRYDENDAHL LARSEN, DOKTORAND I HISTORIA, LUNDS UNIVERSITET
SARA SEERUP LAURSEN, DOKTORAND I ANTROPOLOGI, SYDDANSK UNIVERSITET
KATJI LINDBERG, DOKTORAND I KONSTNÄRLIG FORSKNING, UNIVERSITETET I NORDLAND, BODÖ
JOHANNA LINDBO, MA LITTERATURVETENSKAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET
RIKKE JUEL MADSEN, DOKTORAND, INSTITUTET FÖR SAMHÄLLE OCH GLOBALISERING, ROSKILDE UNIVERSITET
LENA MINCHENIA, DOKTORAND I KULTURHISTORIA, LUNDS UNIVERSITET
SYNNE MYREBÖE, DOKTORAND, INSTITUTIONEN FÖR IDÉ OCH SAMHÄLLSSTUDIER, UMEÅ UNIVERSITET
EMIL MÅNSSON, STUDENT FILOSOFI, KÖPENHAMNS UNIVERSITET
ANNA NYGREN, MA LITTERATURVETENSKAP, STOCKHOLMS UNIVERSITET
VALGERÐUR PÁLMADÓTTIR, DOKTORAND I IDÉHISTORIA, UMEÅ UNIVERSITET
JOHANNA SJÖSTEDT, MA GENUSVETENSKAP OCH IDÉHISTORIA, GÖTEBORGS UNIVERSITET, KOORDINATOR
MOA SJÖSTEDT, BA BECKMANS DESIGNHÖGSKOLA, STUDENT SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
MALTE TELLERUP, MASTERSTUDENT LITTERATURVETENSKAP, KÖPENHAMNS UNIVERSITET
LINN ALENIUS WALLIN, MA GENUSVETENSKAP, LUNDS UNIVERSITET
JUTTA VIKMAN, MASTERSTUDENT I PSYKOLOGI, KÖPENHAMNS UNIVERSITET, KOORDINATOR

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se