"Pinsam okunskap"

Studentkårer har olika former verkat vid Göteborgs universitet sedan 1800-talet. Det är därför märkligt att anställda vid myndigheten inte har koll på den rörelse som idag representerar cirka 36 000 studenter. 

Studentkårer har olika former verkat vid Göteborgs universitet sedan 1800-talet. Det är därför märkligt att anställda vid myndigheten inte har koll på den rörelse som idag representerar cirka 36 000 studenter. 

Under hörandeförsamlingens sammanträde, som har till uppgift att lämna förslag på ny rektor till universitetsstyrelsen, den 15 december blev det stort väsen för att studenterna träffat en av kandidaterna i förväg (det bör tilläggas att samtliga kandidater fått samma inbjudan, men endast en kunde närvara). 

Man träffades för att diskutera studentinflytande – frågor vi av erfarenhet vet nedprioriteras i dessa sammanhang. De fyra kårerna vid GU delar på de 20 platser av totalt 70, som i hörandeförsamlingen tilldelats studenter. 

Kårerna har arbetat med frågan
om rektorsval sedan 2015, genom att till exempel skicka in synpunkter på processen och kravprofilen, läsa de dokument som tagits fram för hörandeförsamlingen och tillsammans utbilda representanter i vad som förväntas av dem. Kårerna har gjort allt för att ta reda på så mycket som möjligt om de slutliga kandidaterna till rektorsposten. 

Studenter lägger ner mycket tid och
 engagemang på den här typen av arbete.


Det utan att få uppskattning och ibland
 utan att bli tagna på allvar. Universitetskanslersämbetet gav nyligen ut en kartläggning över studentinflytandet i Sverige som visar att kårerna har låga medlemsantal och svårt att engagera studenter. En tanke som dykt upp hos mig är att det är svårt att engagera studenterna 
på ett ärligt sätt då studentrepresentation i praktiken innebär mycket ideellt engagemang. 

Den ideella tiden går lätt ut över studierna. Istället för att ställa den skuldbeläggande frågan ”varför förväntas studenter ställa upp gratis?”. 

I hörandeförsamlingen såg vi ett tydligt exempel på studenternas engagemang. Studenterna var bättre förberedda än de anställda. Studenterna såg till att mötet strukturerades upp, eftersom de ofta har erfarenhet av stora möten. Studenterna hade dessutom läst på ordentligt, vilket borde få ett minimumkrav för att få sitta i hörandeförsamlingen.

Studenterna hade, mer specifikt, läst på om kandidaterna - för att kunna bilda sig en så god uppfattning om dem som möjligt och sedan lämna bra rekommendation till styrelsen. 

Studentkårerna har valt att driva studenternas intressen i hörandeförsamlingen och det är därför vi gjort vår hemläxa:
för att vi vill rekommendera den bästa kandidaten för Göteborgs universitet och i slutändan dess studenter. 

Avslutningsvis: Studenterna som valt att engagera sig har lagt ner mycket arbete för att kunna representera studenterna i lagens rätta mening. För de 36 000 studenter ni delar arbetsplats med är det inte allt för mycket begärt att ni som anställda gör er hemläxa. 

Ta reda på hur studenter organiserar sig. Okunskap är tyvärr inte förvånande för oss, men det är väldigt pinsamt för er. 

 Lina Olofsson, ordförande för GUS (Göteborgs Universitets Studentkårer)

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se