fotodynamisk

När uppsatsen inte blir klar

En kandidatuppsats är vanligtvis 30–40 sidor lång och bör klaras av under en termin. Blivande läraren Paul Ulvros skrev 75 sidor. Han berättar för Spionen om kampen som varade i två år.

En kandidatuppsats är vanligtvis 30–40 sidor lång och bör klaras av under en termin. Blivande läraren Paul Ulvros skrev 75 sidor. Han berättar för Spionen om kampen som varade i två år.

 – Lumpen var tråkig, men detta var fasen tråkigare, säger Paul Ulvros och kränger av sig sin axelremsväska.
Det är tomt i cafeterian på Humanisten. Paul fyller snart 27 och kommer direkt från sin praktik på Schillerska gymnasiet.
Han läste fristående kurser i svenska och religion med sikte på att bli lärare. För att få komplettera med korta lärarprogrammet var han tvungen att ha en kandidatuppsats i bagaget. Men vägen hit har varit onödigt lång.
Pauls första handledare gick i pension. Hans andra handledare var inte intresserad av en plan utan ville bara ha text. Hans tredje handledare ville ha extra av allt.
– Som en pizza med varenda valbar topping, säger Paul.
Han tar fram sin almanacka och berättar om ”helvetesslutspurten” i augusti förra året då han sov en halvtimme på 41 timmar. Redan i juni hade han haft sin examination men blivit underkänd.

Kom ingenstans

Uppsatsen handlar om helvetesbilden i boken Love wins, skriven av amerikanska pastorn Rob Bell. Men Paul valde inte uppsatsämne efter lust utan efter vad som var görbart.
Detta var hösten 2012 och han kom ingenstans. Han tror det beror på att han inte fick någon övning i uppsatsskrivande i de föregående kurserna. Och att begreppen teori och metod förklarades genom metaforer som var svåra att omsätta i praktiken.
– Men förra våren knäckte jag koden.
När höstterminen började fick han en deadline och skrev som besatt. Men handledaren ville ha ännu fler teoretiska och metodiska avsnitt.. Därför fick han vänta ytterligare ett halvår på nästa examination. Då fick han VG. Och institutionen ville använda hans uppsats som ett exempel för andra studenter, säger Paul Ulvros.
Han stödjer sig på armbågarna och låter utmattad bara av att prata om upplevelsen. Att det tog lång tid beror inte på att han är studieovan. Tvärtom. Föräldrarna är akademiker och tidigare läste han praktisk filosofi.

Nödvändigt ont

Ledningen på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, LIR, säger att vissa uppfattar kandidatuppsatsen som ett nödvändigt ont på vägen till att bli lärare eller präst. Andra ser den som ett livsverk eller en övning inför fortsatt akademiskt skrivande.
Ingrid Lindell, vice prefekt för ämneslärarutbildningen, menar att vissa har väldigt höga krav.
– Men att inte leverera är ett problem oavsett hur klok du är, säger hon.

Ämne som intresserar

Själv jobbar hon mycket med att diskutera hur man närmar sig målet och försöker stötta dem med dåligt självförtroende. Vem man skriver för kan också underlätta.
– Men det viktigaste är att välja ett ämne som intresserar en, säger Ingrid Lindell.
Studierektorn för religionsstudier och teologi, Daniel Enstedt, har märkt en skillnad mellan dem som läser program och fristående kurser. Det är främst den senare gruppen som inte blir klara med uppsatsen i tid.
– De är inte lika målinriktade och saknar sammanhang. Många läser andra kurser samtidigt eller jobbar och uteblir från föreläsningarna, säger han.
Om drygt ett år kommer Paul Ulvros vara färdig lärare. Han har lärt sig mycket och menar att han har skrivit en filosofiuppsats inuti uppsatsen.
– Det känns som att vakna upp ur en lång mardröm. Efteråt är man lättad, men inte direkt glad. .

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se