fotodynamisk

Idag värdesätter vi ting som bär med sig en historia. Foto: VIOLETTA KOVACKA

Det våras för second hand

Hållbart, trendigt och unikt – vi köper second hand som aldrig förr. Men vad är det egentligen med begagnade grejer som fascinerar oss så? Och leder det verkligen till en minskad konsumtionstakt? Spionen har träffat två forskare som vet mer.

Hållbart, trendigt och unikt – vi köper second hand som aldrig förr. Men vad är det egentligen med begagnade grejer som fascinerar oss så? Och leder det verkligen till en minskad konsumtionstakt? Spionen har träffat två forskare som vet mer.

De senaste 30 åren har loppis gått från att vara billigt och otrendigt till att bli något som många är beredda att betala stora pengar för.
– Förr var det bara studenter och pensionärer som handlade på secondhand. Då var det smart och ekonomiskt, inte hippt och coolt som idag, säger Anna Bohlin som tillsammans med forskarkollegan Staffan Appelgren leder ett forskningsprojekt om cirkulering av materiell kultur på andrahandsmarknaden – alltså hur vi köper och säljer begagnade saker.
– Second hand har blivit ett sätt att uttrycka personlighet och status – för att hitta de riktiga fynden krävs tid, kunskap och smak. Vi vill att det vi köper ska vara unikt och säga något om oss och vilka vi är. En jacka som är fyndad i en second hand-butik i Haga kan ingen annan springa ner på stan och köpa nästa dag, säger Staffan Appelgren.

Ökar i värde

Framförallt är Staffan Appelgren och Anna Bohlin intresserade av vad som händer med sakerna när de säljs, köps och sedan säljs igen. Hur de ökar i värde när de åldras och får en patina – och hur de värderas högre på grund av att de bär på en historia.
De betraktar  loppis-saker som någon form av cirkulerande kulturarv, som istället för att vara inlåsta i montrar på museeum är något som används i vardagen.
– Precis som du kan gå på museum och se på gamla föremål för att få en bild av hur det var förr kan du få en upplevelse när du dricker ur en gammal porslinskopp som du köpt på loppis, säger Anna Bohlin.

Lika bra med nytt

Miljöaspekten är ofta en viktig del när man pratar om att återanvända och köpa begagnat. Men i intervjuer har Anna Bohlin och Staffan Appelgren sett att de som är storshoppare på loppis shoppar mycket överlag.
– Saker behöver inte ens vara gamla på riktigt – för många går det lika bra att köpa en nyproducerad plansch med gammaldags tryck och en färdignött ram. Det är själva estetiken, att det ska se ut som om det finns en historia bakom, som man vill åt, säger Anna Bohlin.

Men att vi kan handla mer och fler gånger gör också att konsumtionen snurrar fortare. Staffan Appelgren jämför med bilar i rörelse i centrala stan – om alla skulle stanna samtidigt och ha parkeringsplats skulle de inte få plats – i rörelse kan fler vara i omlopp.
– Det är samma sak med din garderob. Om du hela tiden håller kläderna i rörelse kan du ha en relation till fler plagg, säger Staffan Appelgren.

De forskar om second hand i Göteborg

• Forskningsprojektet som Anna Bohlin och Staffan Appelgren leder löper över fem år, och engagerar forskare med olika infallsvinklar: Konsumtionsforskare från Handels tittar på hur sakerna marknadsförs i butiker, och forskare från Institutionen för kulturarv tittar på platserna och byggnaderna runtomkring.
• I projektet tittar de framförallt på tre stråk i Göteborg där begagnade saker spelar en stor roll och värderas extra mycket: Andra Långgatan, Haga Nygata och Magasinsgatan.

 

Om Spionen

Götheborgske Spionen (och spionen.se) är en partipolitiskt och religiöst obunden tidning som riktar sig till studenter och anställda vid Göteborgs universitet. Tidningen ges ut av Tidningsföreningen Götheborgske Spionen. Huvudman för föreningen är GUS, Göteborgs universitets studentkårer.

Ansvarig utgivare och chefredaktör är Aldijana Talic.

© Copyright 2017 - Götheborgske Spionen (och spionen.se) - Webbsida byggd i samarbete med Joomlaproffs.se